
Sjukförsäkringsplaner som kräver att den försäkrade betalar stora summor ur egen ficka innan försäkringen börjar betala kallas planer med hög självrisk (high deductible health plans). Enligt amerikansk federal skattelagstiftning kan personer med sådana planer öppna ett särskilt skatteförmånligt sparkonto – ett så kallat Health Savings Account (HSA) – där man kan avsätta lön före skatt för att spara till framtida vårdkostnader.
För personer som väntar sig höga medicinska kostnader, exempelvis vid graviditet eller kronisk sjukdom, kan en plan med hög självrisk dock bli en dyr lösning. Här går vi igenom hur dessa planer fungerar, vilka regler som gäller och vilka för- och nackdelar de innebär.
Enligt Skattemyndigheten IRS måste en plan med hög självrisk ha en högre självrisk än vanliga planer, samtidigt som patientens totala kostnader ur egen ficka är takbelagda. Planerna får täcka viss rutinvård och andra program som IRS definierat, exempelvis rökavvänjning, utan att detta räknas in i självrisk – men många gör inte det. År 2010 var minimisjälvriskerna 1 200 dollar för en individuell försäkring och 2 400 dollar för en familjförsäkring. Taket för kostnader ur egen ficka låg på motsvarande 5 950 respektive 11 900 dollar.
Eftersom Health Savings Accounts erbjuder särskilda skattefördelar begränsar IRS hur pengarna får användas. Enligt reglerna får pengar från ett HSA endast användas till medicinska utgifter som är avdragsgilla – men här gäller ett viktigt undantag. Enligt federal skattelagstiftning är medicinska kostnader normalt endast avdragsgilla om de överstiger 7,5 procent av en persons justerade bruttoinkomst; så är det dock inte för HSA-utgifter.
Vilka utgifter som kvalificerar framgår av IRS Publication 502, Medical and Dental Expenses. Receptfria läkemedel räknas exempelvis inte som godkända medicinska utgifter. Pengar som inte spenderas på godkända utgifter belastas med både skatt och avgifter.
Enligt Kaiser Family Foundation låg den genomsnittliga premien för en sjukförsäkring med hög självrisk på 11 000 dollar per år 2009, jämfört med ungefär 13 000 dollar per år för traditionella sjukförsäkringsplaner. Associated Press konstaterade samma år att planerna funnits i flera år, men blivit allt populärare bland arbetsgivare som ville minska sina vårdkostnader under recessionen 2008–2009.
Planer med hög självrisk har flera fördelar:
Det finns också betydande nackdelar. Enligt Families USA kan patienter med sådana planer avstå från förebyggande vård för att spara pengar, vilket i förlängningen driver upp kostnaderna när de väl blir sjuka.
Eftersom premierna dessutom är lägre blir planerna ofta extra attraktiva för yngre arbetstagare. I traditionella sjukförsäkringsplaner betalade yngre premier utan att få mycket igen, och subventionerade på så sätt andras försäkringar. Lämnar denna grupp de traditionella planerna stiger kostnaderna för äldre och sjukare arbetstagare. Enligt Families USA: ”När friska individer flyttar över till försäkringar med hög självrisk lämnas mindre friska människor kvar i traditionella försäkringspooler. Kostnaderna för traditionell försäkring stiger och premierna skjuter i höjden för dem som behöver vård som mest.”
En plan med hög självrisk kombinerad med ett HSA kan vara ett ekonomiskt smart val för unga och friska med få vårdbehov, medan den kan bli en kostsam fälla för personer med återkommande vårdkostnader. Innan du väljer är det klokt att jämföra självrisker, kostnadstak och exakt vilka utgifter som täcks – och att alltid kontrollera aktuella belopp hos IRS, då gränserna justeras över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online