Fall av sjukförsäkringsbedrägeri som begås av patienter fortsätter att vara en växande oro, som kostar miljontals dollar årligen och driver upp premierna för sjukförsäkringar. Utöver de ekonomiska bördor som läggs på både försäkringsbolag och deras kunder utgör dessa brott även allvarliga säkerhetsrisker – både för den legitima försäkringstagaren och för den som begår bedrägeriet.
Patientbedrägeri begås när en oförsäkrad person utger sig för att vara en legitimit försäkrad individ för att få medicinsk vård. Det vanligaste scenariot är att vänner eller släktingar lånar ut sitt sjukförsäkringskort till någon som saknar täckning, i syfte att få vård eller läkemedel som personen annars inte skulle ha råd med.
Även om många kan se ett sådant brott som skadelöst, eller till och med betrakta det som en ädel handling, väntar stränga straffrättsliga påföljder på den som blir upptäckt. Dessutom bidrar dessa handlingar direkt till de ständigt stigande kostnaderna för sjukförsäkringar.
De flesta sjukförsäkringar innehåller begränsningar eller restriktioner gällande redan existerande sjukdomar. Dessa är utformade för att skydda försäkringsbolagen mot försäkringstagare vars enda avsikt är att teckna en tillfällig försäkring för att slippa betala för en förestående behandling.
I regel betalar försäkringsbolagen inte för vård kopplad till befintliga medicinska tillstånd under de första tre till sex månaderna efter att en ny försäkring har tecknats – om inte kunden tidigare haft en oavbruten sjukförsäkring. När restriktionsperioden har löpt ut kan fulla ersättningar betalas ut för alla försäkrade vårdtjänster.
Sjukförsäkringsbedrägeri inträffar oftast när en oförsäkrad persons befintliga sjukdom har nått en punkt där behandlingen varken kan skjutas upp eller ignoreras utan allvarliga fysiska konsekvenser. Eftersom personen saknar råd att betala för den vård som hade kunnat förebygga, bota eller åtminstone bromsa sjukdomens utveckling, blir de ingrepp som då krävs betydligt mer omfattande och kostsamma än vad de hade varit i ett tidigare skede.
Resultatet blir enorma behandlingsfakturor som försäkringsbolaget aldrig borde behövt betala, och det finns ingen premieinkomst som kan kompensera för dessa utgifter.
Utöver de ekonomiska problemen kan sjukförsäkringsbedrägeri leda till livshotande situationer för både den försäkrade och den som begår brottet. Att låna en annan persons identitet för att få vård innebär att sjukhuspersonalen utgår från att patientjournalerna är korrekta.
Identitetstjuven utan försäkring riskerar exempelvis att få medicin som han är allergisk mot, eftersom sjuksköterskor och läkare inte känner till hans verkliga sjukdomshistoria. Omvänt kan den legitima försäkringstagaren i framtiden drabbas av feldiagnoser på grund av de felaktiga behandlingsjournaler och anteckningar som skapats av bedragaren.
Den som döms för sjukförsäkringsbedrägeri, oavsett hur brottet begicks, riskerar upp till tio års fängelse – eller ännu mer om bedrägeriet leder till skada eller död för en annan person. Påföljderna gäller allt från uppenbart kriminella handlingar, som att använda någon annans sjukförsäkringskort, till att medvetet lämna oriktiga uppgifter om eller utelämna information om befintliga sjukdomar i en försäkringsansökan.
Nästan samtliga försäkringsmyndigheter har dessutom särskilda enheter vars enda uppgift är att upptäcka, utreda och lagföra försäkringsbedrägerier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online