Anspråk gällande medicinsk vårdskada uppstår när patienter lider skada till följd av en vårdgivares misstag eller underlåtenhet. Om exempelvis en kirurg lämnar kvar gasväv eller en kompress i patientens kropp kan patienten väcka talan grundat på kirurgens vårdslöshet. Andra vanliga orsaker till sådana anspråk är en läkares feldiagnos eller ett oskäligt dröjsmål med att fastställa en diagnos.
Rätten att kräva ersättning för medicinsk vårdskada gör det möjligt för patienter att hålla yrkesutövare ansvariga för sina misstag, särskilt när felet leder till förlorad inkomst – till exempel när patienten inte längre kan arbeta – eller allvarlig skada. Det är dock viktigt att komma ihåg att inte alla misstag automatiskt utgör ett giltigt rättsfall. Läkare omfattas nämligen olika vårdstandarder, det vill säga hur en rimlig och kompetent läkare skulle ha agerat i en liknande situation. En husläkare har ofta en diagnostik- och behandlingsprocess som avsevärt skiljer sig från den som används av en akutläkare på en akutmottagning.
De flesta vårdgivare kräver att patienterna undertecknar samtyckesformulär, vilket visar patientens vilja att ta emot medicinsk vård eller behandling. Eftersom tvister om vårdskador kan uppstå även när patienten har samtyckt till den medicinska vården bör patienter kontakta en personskadejurist i sin delstat som har erfarenhet av vårdskadefall.
Varje delstat har egna regelverk som beskriver patienters rättigheter, vårdgivares skyldigheter och förfaranden för att lämna in anspråk. Preskriptionstiden för medicinsk vårdskada avser den tidsfrist inom vilken patienten måste väcka talan. Om exempelvis operationen genomfördes år 2005 och preskriptionstiden för vårdskador är tre år från händelsedatumet, är patienten blockerad från att väcka talan år 2009 – oavsett hur befogat anspråket är.
Läkare och tandläkare tecknar ofta försäkringar för medicinska vårdskador för att skydda sig om de stäms. Sjukhus och kliniker köper även de sådana försäkringar ifall organisationen skulle nämnas i en stämning. Dessa försäkringar täcker vanligtvis både läkarens juridiska försvarskostnader och det skadestånd som beviljas patienten. Premiebeloppen varierar dock kraftigt mellan olika specialiteter. En gynekolog-obstetriker kan exempelvis behöva betala över 100 000 dollar per år för sin vårdskadeförsäkring, medan en hudläkare endast betalar cirka 3 000 dollar.
Vårdskademål har i vissa delstater påverkats av så kallad tortreform, det vill säga ändringar i lagstiftningen som oftast syftar till att begränsa det skadestånd som skadelidande parter kan kräva. I Texas kan exempelvis skadelidande sedan 2003 inte få ut mer än 250 000 dollar från läkare i form av icke-ekonomiska skadestånd, vilket vanligtvis avser smärta och lidande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online