Sjukförsäkringen i USA har blivit ett växande problem. Miljontals amerikaner saknar försäkring på grund av höga vårdkostnader, samtidigt som allt fler arbetsgivare drar tillbaka sina anställdas hälsoplaner när premierna stiger kraftigt. En sjukförsäkring ökar chansen till tidig upptäckt av allvarliga sjukdomar som cancer och diabetes och bidrar till god hälsa genom förebyggande läkarbesök. Dessa fördelar utnyttjas dock sällan när kostnaderna måste bäras helt utan försäkringsskydd.
USA:s totala vårdkostnader uppgick till mer än 2 400 miljarder dollar år 2008. Det är över tre gånger mer än 1990 (714 miljarder dollar) och mer än åtta gånger mer än 1980 (253 miljarder dollar). År 2007 gick den största delen av de 2 200 miljarder dollar som spenderades på hälso- och sjukvård till sjukhusvård (31 procent), följt av läkar- och klinisk vård (21 procent). Bland andra faktorer som driver upp kostnaderna finns receptbelagda läkemedel och medicinsk teknik, kroniska sjukdomar, ökad livslängd samt kraftigt stigande administrativa kostnader.
Statliga program som Medicare och Medicaid stod för över 46 procent av vårdutgifterna 2007, följt av privata försäkringar (42 procent) och direkt egenbetalningar (12 procent). Den genomsnittliga vårdkostnaden per person och år i USA uppgick till över 7 400 dollar, vilket motsvarar 16,2 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) – högre än i något annat industrialiserat land. Även okompenserad vård driver på kostnadsökningen; enbart sjukhusen levererade obetald vård för 34 miljarder dollar under 2007.
Över 43 miljoner amerikaner saknade försäkring 2008, en minskning från 46 miljoner året innan. Antalet försäkrade ökade från 250 miljoner 2006 till 253 miljoner 2007, men hela 90 miljoner personer saknade täckning under delar av 2006 och 2007. Enbart under detta årtionde har mer än 8 miljoner amerikaner förlorat sitt försäkringsskydd. Uppskattningsvis har en tredjedel av de försäkringslösa ett obehandlat hälsoproblem, och gruppen genererade 26 miljarder dollar i medicinska kostnader som inte kunde täckas 2007. Över 8 miljoner barn – 11 procent av landets barn – växer upp utan hälsotäckning.
De dystra siffrorna om försäkringslösa amerikaner kan i första hand förklaras av stigande premier. Familjepremierna är idag cirka 1 600 dollar högre per år än 1999. Den premiär som arbetsgivaren betalade för en familj på fyra uppgick 2007 till 12 700 dollar – mer än vad en helårslön på minimilönen gav (10 712 dollar). Detta har fått många arbetsgivare att sluta erbjuda hälsoplaner, eller aldrig börja göra det. Nästan åtta av tio försäkringslösa kommer från arbetande familjer: över 70 procent från familjer med en eller flera heltidsarbetare och 11 procent från familjer med deltidsarbetare.
Allt tyder på att situationen kommer att förvärras. Ekonomer spår att vårdkostnaderna passerar 3 biljoner dollar 2012 och överstiger 4 biljoner dollar 2016. Många utan försäkring står inför ett svårt val: betala allt högre premier eller säga upp försäkringen och riskera sin hälsa. När läkarbesök skjuts upp kan små besvär utvecklas till stora problem. Mellan 30 och 50 procent av de försäkringslösa löper större risk att behöva läggas in på sjukhus för ett i grunden undvikbart tillstånd, och en sådan sjukhusvistelse kostar i genomsnitt cirka 3 300 dollar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online