En av hörnstenarna i Obama-administrationens politiska plattform är sjukvården. Utgångspunkten är att både den allmänna opinionen i USA och det praktiska behovet kräver en reform av landets sjukvårdssektor. Detta är ett av de mest omfattande förslagen i den amerikanska sjukvårdens historia och ligger i linje med andra initiativ från Obama som efterfrågar en mer aktiv roll från statens sida.
Av denna anledning har sjukvårdsreformen mött kraftigt motstånd från många amerikaner, som menar att den strider mot principerna om en liten stat, fritt näringsliv och valfrihet. Jämförelser med socialistiska länder har också framförts, med argumentet att reformens anda är oamerikansk.
Innan Obamas reform var Medicare och Medicaid de enda statligt stödda sjukvårdsalternativen i USA. Dessa två program är dock inte universella utan riktar sig endast till specifika grupper av befolkningen. Viktigt nog täcker de inte arbetande amerikaner med normala inkomster.
Samtidigt har administrationen hävdat att bristen på konkurrens inom sjukvårdsbranschen och stigande kostnader gör det allt svårare för amerikaner att få tillgång till kvalitativ vård som de har råd med. Syftet med reformen är därför att erbjuda universell sjukvård som en grundläggande rättighet för alla amerikaner.
Regeringen har även sagt att reformen ska hantera problem bortom överkomliga kostnader. Främst bland dessa finns bristen på verklig konkurrens i sjukvårdsbranschen, otillräckligt informationsutbyte och ansvarsskyldighet, begränsad valfrihet för konsumenter samt behovet av mer vetenskaplig forskning.
Huvudfokus för Obamas plan är att inkludera alla amerikaner i ett sammanhängande sjukvårdsförsäkringssystem. Vid tidpunkten för skrivandet uppskattade regeringen att cirka 50 miljoner människor i USA saknade någon form av sjukförsäkring, vilket orsakar betydande socialt lidande – många går dessutom i personlig konkurs på grund av medicinska räkningar. Med sikte på centraliserade sjukvårdssystem som de i Storbritannien och Kanada syftar regeringen till att utöka täckningen till alla, samtidigt som valfriheten bevaras.
En central del av reformen är Children's Health Insurance Reauthorization Act, som undertecknades av president Barack Obama i februari 2009. Denna del av reformen garanterar i praktiken sjukvårdsförsäkring till alla barn i USA, oavsett andra faktorer som familjeinkomst eller hälsostatus.
Regeringen menar också att dagens sjukvård i USA lägger för stor vikt vid behandling och medicinering i stället för förebyggande arbete. Reformen syftar till att flytta fokus mot forskning och preventiv vård, med målet att sänka kostnaderna och hindra människor från att bli sjuka från första början.
Reformen skapar en nationell försäkringsbörs, National Health Insurance Exchange, som kombinerar statligt stödda och privata försäkringsprodukter – alla tillgängliga för alla. Den offentliga sjukvården ska kunna erbjudas till alla oavsett inkomst eller hälsotillstånd, medan regeringen övervakar branschen genom tydligare standarder, prissättningsregler och principer för informationsdelning.
Finansieringen av reformen kommer både från staten och från arbetsgivare, som kommer att krävas att bidra. Anställda som redan har sjukvårdsförsäkringsförmåner ska samtidigt ha ett val – antingen behålla sin befintliga plan eller söka en ny via National Health Insurance Exchange.
Skattelättnader för förmögna amerikaner kan komma att slopas för att ge ytterligare finansiering till reformen. Initialt angavs familjer med en årlig inkomst på 250 000 dollar som tröskelvärde, men senare höjades denna nivå till 300 000 dollar.
Medan regeringen uppskattar kostnaden till ungefär 50–65 miljarder dollar per år, hävdar motståndare, bland annat Minnesotas republikanske guvernör Tim Pawlenty, att den verkliga kostnaden är betydligt högre och i slutändan skulle betalas av vanliga arbetande amerikaner.
Kritiker, som den republikanske kongressledamoten Kevin Brady och organisationer som Conservatives for Patients' Rights, pekar också på farhågor kring en alltmer mäktig stat, ineffektiv förvaltning samt kränkningar av delstaternas och patienternas rättigheter som skäl att inte gå vidare med reformen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online