Nej. Ingen behöver egentligen en sjukförsäkring – människor behöver vård. Sjukförsäkringen är i grunden bara en mellanhand, ett slags portvakt som tar våra pengar och administrerar betalningen av våra räkningar. Försäkringsbolagen bestämmer i praktiken vår behandling i stället för våra mer kvalificerade läkare. Det finns inte en enda amerikan som behöver sjukförsäkring. Det som krävs är att hitta ett bättre sätt att få den vård vi faktiskt behöver.
Om du blir sjuk eller skadas och bor i USA kommer du att få vård – och det blir knappast billigt. Det amerikanska sjukvårdssystemet är helt enkelt inte utformat på det sättet. Det finns ingen kategori av mindre utbildad eller halvkvalificerad personal att vända sig till till rabatterat pris. Du kan behandlas av samma läkare och på samma kliniker som landets elit. Kan du inte betala täcks kostnaden av redan hårt ansträngda statliga subventioner, exempelvis Medicaid.
Detta är en ordning som miljontals amerikaner levt med i många år, utan egen skuld. Sjukförsäkring är inget reellt alternativ för dem som inte har råd. Även den som arbetar heltid kan se försäkringskostnaderna sluka nästan hälften av lönen, beroende på arbetsgivare.
Försäkringsbolagen tar i grunden bara emot våra pengar och betalar våra räkningar. Det är ett slags kooperativ där medlen samlas ihop. Vissa blir allvarligt sjuka och behöver använda mer av de insatta pengarna, vilket balanseras av dem som knappt använder systemet alls – de friska. Konceptet skulle inte vara dåligt om kostnaderna var realistiska. Problemet är de vinster bolagen behåller själva för sina mellantjänster. De är inte sparsamma när de tar våra pengar, men desto sparsammare när de bestämmer hur mycket vård vi får. Medicinska tester, receptbelagda läkemedel och längden på sjukhusvistelser styrs alltihop av försäkringsbolagens beslut. Så här fungerar det helt enkelt inte.
För länge sedan kom någon på idén att vår sophämtning skulle bekostas via skatterna. Det var en utmärkt idé som fortfarande fungerar bra. Varför skulle inte samma sak gå att göra med sjukvården? Ingen vill ha högre skatter, men summan som idag betalas till försäkringsbolagen skulle kunna halveras och läggas in i ett direktfinansierat vårdssystem som förvaltas av staten. Detta skulle inte höja skatterna – det skulle kanske till och med sänka dem. Regeringen kan bygga upp en myndighet som gör det försäkringsbolagen gör idag, men till en bråkdel av kostnaden.
Ja, försäkringsbranschen kan förlora miljontals jobb. Det är priset för framsteg. Skrivmaskinstillverkarna lades ner eller tvingades omstrukturera när persondatorn slog igenom. Tillverkarna av hästdragna vagnar försvann när bilen började massproduceras. Hade vi vägt in jobbförluster vid varje teknisk innovation hade vi saknat många av dagens moderna bekvämligheter.
För att lösa krisen inom den okontrollerade sjukförsäkringsindustrin krävs förändring. Låt pengarna komma till nytta genom att placera dem i händerna på dem som faktiskt utför tjänsterna. Använd de medel som idag går till försäkringsbolagen för att finansiera vård åt alla – helt utan försäkring. Skapar regeringen en ny myndighet för ändamålet öppnas dessutom många nya arbetstillfällen som motverkar de jobb som försvinner.
Kanada och Storbritannien har offentliga sjukvårdssystem, och även dessa har för- och nackdelar. Invånarna slipper oroa sig för sjukförsäkring, men det kan ibland vara svårt att få nödvändig vård i tid. Köerna är långa både på akutmottagningarna och hos läkarna. Söker du vård på akuten för ett akut tillstånd, som en hjärtinfarkt, får du omedelbar hjälp – precis som i USA. Att vänta länge på en akutmottagning med ett icke livshotande besvär är obekvämt, men det kommer inte att döda dig.
Lönerna för läkare och annan vårdpersonal i dessa länder ligger betydligt lägre än för deras amerikanska kollegor, vilket kan bidra till vårdbristen. Bättre löner kan användas som incitament för att locka fler till yrket. Med de medel som frigörs om försäkringsindustrin avvecklas bör det finnas gott om pengar att fördela.
Ett nytt amerikanskt sjukvårdssystem kan utformas med utgångspunkt i de lärdomar som dragits av andra länders systems styrkor och svagheter.
Sjukförsäkringsidén föddes under 1920-talet vid ett sjukhus i Texas som skapade en egen ideell fond med namnet 'the Blues'. Fonden var till för fattiga patienter som betalade en mycket liten avgift men fick sin vård täckt. Fonden kom så småningom att utvecklas till Blue Cross.
Sjukförsäkringsbolagen startade som ideella organisationer. Så sent som under 1980-talet var de fortfarande till 90 procent ideella. Först på 1990-talet exploderade branschen till en vinstdrivande industri. Sedan dess har vinstmarginalerna eskalerat kraftigt.
Industrin har prissatt ut sig själv, och nu är tiden kommen att åtgärda problemet. Amerikaner är notoriskt skickliga på att hitta alternativ till överprisade produkter. All ny teknik blir förr eller senare billigare. En videobandspelare kostade runt 500 dollar i början av 1980-talet; idag får du en skarpare bild av en DVD-spelare för 50 dollar. Platta tv-apparater är ett annat exempel – priserna har rasat. Om USA lyckas med detta inom underhållningsbranschen borde det säkert gå även för sjukvården.
Amerikaner måste fundera över vart alla sjukförsäkringspengarna tar vägen och se till att de hamnar där de hör hemma – utan att höja skatterna. Görs det rätt kan skatterna till och med sänkas. Vi behöver lägga lika mycket tankeverksamhet på vår sjukvård som vi en gång gjorde på sophämtningen.
Sjukförsäkring som koncept är god, men bolagen har tömt oss på pengar för att fylla sina egna fickor. Det måste finnas ett sätt för staten att erbjuda bättre vård samtidigt som tillräckligt många vårdarbetare har trygga och meningsfulla jobb. Fler kommer att utbilda sig till läkare, sjuksköterskor och tekniker om studiekostnaderna subventioneras och lönerna ligger högre än i andra länder. Det skulle kunna garantera att långa köer och lång väntan på läkartider aldrig uppstår i USA.
Vi lever med ett föråldrat vårdssystem. Sjukförsäkringsindustrin hade en gång sin plats, men dess girighet har gjort den till folkets fiende.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online