Ett litet men växande antal förespråkare för sjukvårdsreform och politiska analytiker, främst knutna till konservativa och marknadsliberala forskningsorganisationer, förespråkar ett sjukvårdssystem baserat på fri marknad som en omfattande reformlösning. De ser en fri marknadsansats som ett rimligt alternativ till de statligt administrerade system med en enda betalare som finns i många andra industrialiserade länder, exempelvis Kanada och Australien.
Fri marknadssjukvård är ett system som är fritt från de flesta statliga tillståndskrav och regelverk, liksom från skattefinansiering. Bland de ledande förespråkarna finns konservativa och libertarianska tankesmedjor som Heritage Foundation, Cato Institute och Reason Foundation. Dessa och andra förespråkare hävdar att en fri marknad inom sjukvården skulle ge bättre kvalitet på vården och samtidigt sänka de höga kostnaderna för vård och försäkringsskydd genom konkurrens.
De flesta amerikaner med sjukförsäkring får den via sin arbetsgivare. Förespråkarna för fri marknadssjukvård anser att kopplingen mellan sjukförsäkring och anställning är föråldrad på en allt mer rörlig arbetsmarknad där människor ofta byter jobb eller är egenföretagare.
Alternativen till arbetsgivarfinansierad försäkring varierar bland förespråkarna. Vissa vill ge individer skattelättnader för att köpa egen försäkring, medan andra förespråkar möjligheten att teckna försäkringar med pengar före skatt direkt från lönen.
Förespråkarna menar att ett ytterligare problem med det arbetsgivardrivna försäkringssystemet är att tredjepartsbetalning – från staten eller privata försäkringsbolag – skärmar konsumenterna från sina faktiska vårdkostnader. Detta ger dem inget incitament att vara kostnadsmedvetna eller begränsa sin användning av medicinska tjänster. Samtidigt kräver en fortsatt hög konsumtion av dyr vård att staten höjer skatter och att försäkringsbolagen höjer sina premier.
Ett marknadsbaserat sjukvårdssystem skulle enligt förespråkarna ge konsumenterna incitament att vara mer kostnadsmedvetna och aktivt leta efter bästa pris. De hävdar att direkta betalningar för vård, i stället för fakturering via ett tredjepartsförsäkringsbolag, skulle minska administrationskostnaderna, som de pekar ut som huvudorsaken till de höga vårdkostnaderna. Lägre administrationskostnader skulle i sin tur möjliggöra för läkare att sänka sina avgifter.
Enligt förespråkarna skulle ett fri marknadssystem dessutom göra försäkringsskydd och vård mer överkomligt för låginkomstfamiljer och personer utan försäkring. Lägre skatter eller skatteavdrag skulle ge dessa grupper mer ekonomiskt utrymme att köpa försäkring eller betala för vård.
De ledande förespråkarna är överens om problemen med det amerikanska sjukvårdssystemet och om behovet av en fri marknadsansats, men de skiljer sig åt i sina konkreta förslag. År 2007 uppmanade president George W. Bush till skattesänkningar eller avdrag för familjer som ville köpa egen sjukförsäkring.
Ett annat förslag, som lagts fram av vissa arbetsgivare, är hälsosparkonton (health savings accounts). Modellen innebär att obeskattade pengar sätts in på sparkonton som individer kan använda för att teckna försäkringsplaner som motsvarar deras individuella behov. Medlen kan även användas för förebyggande vård, exempelvis hälsoundersökningar.
Förespråkarna hävdar att när konsumenterna själva kontrollerar kontona får de incitament att söka bästa pris och service, vilket tvingar fram ökad konkurrens mellan försäkringsbolag och vårdgivare. Eventuella outnyttjade medel på patientens hälsokonto vid årets slut tillfaller patienten att behålla.
Kritiker av en fri marknadsmodell för sjukvården menar att den är orealistisk och bygger på för många antaganden om hur konsumenter, försäkringsbolag och vårdgivare faktiskt skulle agera. De anser också att ett sådant system inte skulle lösa problemen med höga kostnader för försäkring och vård, eller hantera situationen för de miljontals amerikaner som saknar sjukförsäkringsskydd.
Debatten om fri marknadssjukvård speglar därmed en grundläggande konflikt i amerikansk sjukvårdspolitik: frågan om konkurrens och individuellt ansvar eller statlig styrning och kollektiv finansiering bäst säkerställer tillgänglig och prisvärd vård för alla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online