Cirka 80 procent av den vuxna befolkningen i USA har någon form av tandköttssjukdom. Sjukdomen kallas även parodontal sjukdom eller parodontit och orsakas av bakterier som samlas under tandköttet. Dessa bakterier kan skada både friskt tandköttsvävnad och käkben, och de kan dessutom påverka hälsan i andra delar av kroppen.
Forskning tyder på att infektioner i munnen kan ha samband med sjukdomar som diabetes, stroke, hjärtsjukdomar samt komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Den goda nyheten är att parodontit går att förebygga.
Tandköttssjukdomar drabbar främst personer över 30 års ålder, men tandköttsinflammation (gingivit) kan även bli ett problem hos tonåringar. En bristfällig och oregelbunden munvård gör att plack ansamlas under tandköttskanten, vilket ökar risken för sjukdomen. Rökare löper dessutom större risk att utveckla parodontit och har samtidigt sämre förutsättningar att tillfriskna.
Bland de vanligaste riskgrupperna finns kvinnor som genomgår hormonella förändringar, personer med diabetes, individer som lever under stress samt personer med genetisk benägenhet för tandköttssjukdomar. Även användning av vissa läkemedel, cancer, aids och behandlingar för dessa sjukdomar ökar risken att drabbas.
Tandplack är extremt skadligt för tänderna. Bakterierna som följer med placket gör att tandköttet lätt blöder samt blir inflammerat och svullet. Detta tillstånd kallas gingivit och utgör ett tidigt stadium av tandköttssjukdom.
Om inga åtgärder vidtas för att vända utvecklingen kan gingiviten leda till att tandköttet lossnar från tänderna och infekteras. Med tiden bryts ben- och tandköttsvävnad ner, vilket gör att tänderna blir så lösa att de slutligen måste tas bort.
Tecken på tandköttssjukdom upptäcks ofta sent, eftersom symtomen länge kan vara diskreta. De blir ibland först tydliga när de visar sig som ihållande dålig andedräkt, inflammerat och svullet tandkött, tandkött som blöder vid beröring, smärta vid tuggning, lösa tänder eller ökad tandkänslighet. Något av dessa symtom kan tyda på att du har utvecklat en tandköttssjukdom.
Kontakta din tandläkare om du misstänker att du har tandköttssjukdom. Tandläkaren går först igenom din sjukdomshistoria för att identifiera faktorer som kan öka din risk. Därefter undersöks munnen med fokus på rodnad och eventuell fickbildning i tandköttet. Djupet på eventuella fickor mäts med en särskild sond, och röntgenbilder kan tas för att kontrollera eventuell benförlust. Tandläkaren kan vid behov remittera dig till en specialist, en så kallad parodontolog.
En typisk behandling innebär att plack avlägsnas genom skrapning av tänderna och att bakterier tas bort från tändernas rot ytor. Rokande patienter uppmanas ofta att sluta röka, eftersom det markant ökar chansen att behandlingen lyckas.
I vissa fall ordineras läkemedel som placeras direkt i tandköttsfickorna för att hålla bakterierna under kontroll. Även mediciner i tablettform eller en specialframställd munskölj kan användas som del av behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online