Det finns ingen universell BMI-gräns för hysterektomi, men förhöjd BMI (≥30–35 kg/m²) ökar teknisk svårighet och komplikationsrisk, särskilt för minimalinvasiva tillvägagångssätt (laparoskopisk, robotisk).
BMI-relaterade kirurgiska överväganden
- Visualisering & tillgång: Fettväv döljer bäckenanatomi; längre instrument, brant Trendelenburg behövs.
- Operationstid: Ökar med BMI; korrelerar med infektion, VTE, konvertering till öppen.
- Sårläkning: Subkutant fett >3 cm → högre SSI, dehisens, serom.
- Anestesi: Svår intubation, obstructiv sömnapné (screening avgörande), positioneringsutmaningar.
- VTE-risk: Fetma + kirurgi + immobilitet = högsta Caprini-score stratum.
Tillvägagångssättsval efter BMI
- BMI <30: Vaginal (föredras om möjligt), laparoskopisk, robotisk alla rimliga.
- BMI 30–35: Laparoskopisk/robotisk genomförbar med erfaren kirurg; vaginal ofta bäst om livmoder inte förstorad.
- BMI 35–40: Robot kan erbjuda ergonomisk fördel; vaginal fortfarande föredras om möjligt. Öppen om komplex patologi.
- BMI >40: Multidisciplinär pre-op optimering (viktminskning, CPAP, glykemisk kontroll). Vaginal eller robotisk med pannikulektomi övervägande. Vissa centrar sätter institutionella gränser (t.ex. BMI 50 för robot).
Viktig princip
BMI ensamt nekar inte kirurgi. Beslut integrerar: indikation (cancer vs. godartad), akuthet, komorbiditet, kirurgens expertis, klinikresurser, och patientmål. Preoperativ optimering (nutrition, glykemisk kontroll, rökavvänjning, VTE-profylax) minskar risk över alla BMI.
Delat beslutsfattande med gynekologisk kirurg med erfarenhet av hög-BMI minimalinvasiv kirurgi är avgörande.
