Knät är kroppens största led, och dess position tillsammans med den ständiga aktiviteten gör det extra sårbart för skador. Knät består av den nedre delen av lårbenet (femur) samt knäskålen, som glider i en fåra på lårbenets ände. Vävnader och ligament stabiliserar leden och gör den både stark och rörlig.
Vanliga besvär med knäet inkluderar idrotts- eller arbetsrelaterade skador, artros, åldersrelaterad försvagning av leden samt inflammationer. Dessa tillstånd orsakar ofta smärta och nedsatt ledfunktion, vilket kan motivera ett kirurgiskt ingrepp.
Knäoperation utförs vanligtvis på patienter mellan 20 och 60 års ålder, men bedömningen görs alltid individuellt utifrån patientens hälsa och typen av skada.
Innan operationen görs en röntgenundersökning för att utvärdera knäets benstrukturer. En magnetresonanstomografi (MRI) kan också genomföras för att ge mer detaljerad information om mjukvävnaderna. Blodprov kan dessutom avgöra om ledsjukdomen beror på artrit.
Patienten sövas med antingen allmän narkos, regional anestesi (som bedövar en större del av kroppen) eller lokalbedövning (som endast påverkar ett avgränsat område). Kirurgen gör sedan ett eller flera snitt i området och använder ett litet titthålsinstrument, ett så kallat artroskop, för att identifiera det specifika problemet – till exempel en ligamentskada. Med hjälp av små kirurgiska instrument repareras därefter skadan. Själva ingreppet tar normalt mellan 45 minuter och 2 timmar.
Efter ingreppet kan du behöva begränsa dina vanliga aktiviteter i sex till åtta veckor och undvika att belasta knäet. Fysioterapi eller specialiserade knäövningar är ofta nödvändiga för att underlätta återhämtningen och förebygga komplikationer.
Du kanske inte återfår full rörlighet i knäet efter operationen, men resultatet påverkas i hög grad av styrkan i knämuskulaturen före skadan samt av ditt eget engagemang i fysioterapi och träning efteråt. Med rätt rehabilitering är chanserna goda för en fungerande och smärtfri knäled.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online