Knäleden är en av kroppens mest utsatta leder och kan drabbas av allt från gikt till skador. I vissa fall kan tillståndet bli så allvarligt att läkaren rekommenderar en knäprotesoperation. Svår artros i knäleden, tumörer, infektioner, fetma, nedsatt blodcirkulation och svaga quadricepsmuskler är alla vanliga skäl till denna typ av kirurgi.
Operationen innebär att den befintliga knäleden helt tas bort och ersätts med en konstgjord protes. Men en protesskirurgi är inte alltid den enda vägen framåt – det finns flera alternativ som kan lindra besvären och förbättra livskvaliteten.
Alla operationer medför risker. En knäprotesoperation kan orsaka infektion, behov av ytterligare ingrepp, skador på nerver och blodkärl samt blodproppar. Av denna anledning väljer många att först utforska andra behandlingsmöjligheter.
Vissa alternativ kan genomföras hemma på egen hand, medan andra kräver övervakning av en ortoped. Behandlingarna kan bestå av kombinationer av träning, läkemedel, stödbandage och artroskopi. Hur effektiva de är beror på knäets skick och hur långt skadorna har framskridit.
Regelbunden träning bevarar muskelstyrkan runt knäet och ledens rörlighet. Om knäproblemen orsakas av artros kan träning minska svårighetsgraden av symtomen. Fokus bör ligga på aktiviteter med låg belastning, exempelvis yoga, cykling eller vattengymnastik.
Träning kan dessutom hjälpa dig att gå ner i vikt, vilket minskar trycket på knäleden och därmed lindrar stressen på leden ytterligare.
Knäortoser kan fördela om belastningen och avlasta knäleden, vilket lindrar en del av smärtan. Stödbandage är dock mest effektiva när brosken i knäet inte har degenererat helt. Tänk också på att bandage kan kännas obekväma att bära och ibland irritera huden vid längre tids användning.
Glukosamin och kondroitin kan bidra till att minska inflammation och bevara brosket i leden. Utöver tabletter kan preparatet även injiceras direkt i knäleden för snabbare lindring. Det verkar både antiinflammatoriskt och som ett smörjmedel för leden.
Antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen och naproxen kan lindra smärta i leden genom att minska svullnaden i området. Det gör det lättare att hantera symtomen och underlättar knäets rörlighet.
Ibuprofen finns receptfritt på apoteket, medan många andra läkemedel kräver läkares recept. Ibuprofen är ofta ett bra första val – fungerar det är det billigare och har generellt färre biverkningar än receptbelagda alternativ.
Artroskopi är en minimalt invasiv kirurgisk metod. Små snitt görs runt knäet och ett artroskop förs in, vilket ger läkaren möjlighet att undersöka leden inifrån. Degenererat brosk kan trimmas och jämnas ut för att minska inflammationen.
Återhämtningstiden efter en artroskopi är endast fyra till sex veckor. Metoden ger dock begränsad hjälp vid avancerad artros, där det inte finns tillräckligt med brosk kvar att arbeta med.
En unispacer är en metallskiva som placeras in i knäleden. Den lindrar smärta genom att hålla ligamenten spända och knäleden korrekt riktad. Till skillnad från en total protes krävs det inte att knäleden tas bort, och implantatet behöver inte heller cementeras fast på plats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online