Ett systematiskt tillvägagångssätt säkerställer korrekt knäskadeddiagnostik.
1. Anamnes
- Mekanism (vridning, direkt slag, hyperextension, överbelastning).
- Tidpunkt (akut vs kronisk), "knäpp"-känsla, svullnadens debut (snabb = hemarthros).
- Funktionsbegränsningar (instabilitet, låsning, ge-way).
- Tidigare skador/operationer.
2. Fysisk undersökning
- Inspektion: Effusion, ekchymos, deformitet, muskelatrofi.
- Palpation: Ledlinjer, knäsmörja, kollaterala ligament, pes anserinus, tibia tuberkel.
- RÖR: Aktiv/passiv flexion/extension.
- Specialprov:
- Lachman, Anterior Drawer, Pivot Shift → ACL.
- Posterior Drawer, Dial Test → PCL/PLC.
- Varus/Valgus Stress → MCL/LCL.
- McMurray, Thessaly, Apley → Menisk.
- Knäsmörje apprehension, J-tecken → Patellofemoral instabilitet.
3. Bildgivning
- Röntgen (AP, Lateral, Merchant, Tunnel): Frakturer, justering, ledartros, osteokondrala skador.
- MRI: Guldstandard för mjukdelar (ligament, meniskar, brosk, bensmärta ödem).
- Ultraljud: Dynamisk sena/ligament utvärdering, effusioner, cystor (operatörsberoende).
- CT: Komplexa frakturer, preoperativ planering.
4. Avancerat/Adjunktivt
- Diagnostiska injektioner (intraartikulärt lidokain) – lokalisera smärtakälla.
- Artroskopi – diagnostisk + terapeutisk (guldstandard för mekaniska symtom).
5. Specialisremiss
Ortopedisk sportmedicin för kirurgiska kandidater; reumatologi om inflammatorisk etiologi misstänks.
Korrekt diagnostik driver riktad rehab vs. kirurgiskt beslutsfattande.