Definition
Kleptomani (inte "cliptomaniac") är en impulskontrollstörning (DSM-5: 312.32) karakteriserad av återkommande misslyckande att motstå drifter att stjäla föremål som inte behövs för personligt bruk eller pengavärde.
Diagnostiska kriterier (DSM-5)
- Återkommande stöld av onödiga föremål.
- Ökad spänning omedelbart före stölden.
- Nöje, tillfredsställelse, eller lättnad vid stöldens tillfälle.
- Stöld inte orsakad av ilska, hämnd, vanföreställning, eller hallucination.
- Inte bättre förklarat av uppträdandestörning, mani, eller antisocial personlighetsstörning.
Kliniska drag
- Debut ofta i tonåren; vanligare hos kvinnor.
- Stulna föremål ofta hordas, kastas, eller hemligt återlämnas.
- Hög komorbiditet: humörstörningar, ångest, TVÅ, ätstörningar, missbruk.
- Betydande skam, skuld, juridiska konsekvenser.
Behandling
- Psykoterapi: KBT (kognitiv omstrukturering, urge surfing, recidivprofylax), psychodynamisk terapi.
- Läkemedel: SSRI (fluoxetin, sertralin) – viss evidens; naltrexon (opioidantagonist) – minskar driften; humörstabiliserande (topiramat, valproat) – fallrapporter.
- Stödgrupper: 12-steg (t.ex. Kleptomaniacs and Shoplifters Anonymous).
Viktig skillnad
Kleptomani ≠ vanlig butikstöld (planerad, för vinst). Det drivs av omotståndlig impuls och emotionell dysreglering.
