Lap-Band kirurgi vid förmaksflimmer: Perioperativ antikoagulation och riskhantering

Patienter med förmaksflimmer (Afib) som överväger laparoskopisk justerbar magband (LAGB) kräver noggrann perioperativ riskstratifiering.

Preoperativ bedömning

• Afib-karaktärisering: Paroxysmal vs. persistent vs. permanent; CHA₂DS₂-VASc poäng; HAS-BLED blödningsrisk.
• Frekvens/rytmkontroll: Adequathet av nuvarande regi (betablockerare, Ca²⁺ blockerare, antiarytmika, antikoagulation).
• Hjärtfunktion: Echo för EF, klaffsjukdom, LA-storlek, lungtryck.
• Komorbiditeter: Fetma-relaterade (HTN, DM, OSA, GERD) förstärker perioperativ risk.

Perioperativ hantering

1. Antikoagulation bridging: Warfarin → LMWH bridging per protokoll (CHA₂DS₂-VASc ≥2). DOACs hålls 24-48h (njurfunktion beroende). Återstart postoperativt när hemostas säkrad.
2. Frekvenskontroll fortsättning: Betablockerare fortsatt; undvik brått avstängning.
3. Anestesi: Neuraxial eller allmän; undvik sympatiska svingar (laryngoskopi, pneumoperitoneum). Övervaka för nydebut Afib (vanligt postabdominal kirurgi).
4. Vätskehantering: Målinriktad; undvik volymövertning (RV belastning) eller utarmning.

Postoperativ övervakning

• Kontinuerlig telemetri 24-48t.
• Daglig EKG; troponin om symptomatisk.
• Tidig mobilisering (minskar VTE, ileus).
• Antikoagulation återupptagande per kirurg/kardiolog plan.

LAGB-specifika överväganden

• Lägre fysiologisk stress än RYGB/sleeve (ingen anatomisk omordning).
• Men: Portåtkomst kräver upprepade nålstick — antikoagulationstidning kritisk.
• Viktnedgång förbättrar Afib-börda långsiktigt (minskar LA-storlek, BT, inflammation).

Multidisciplinärt team (bariatrisk kirurg, kardiolog, elektrofysiolog, anestesi, hematologi) optimerar säkerhet.