Jackson-Pratt syftar inte på en typ av hudtransplantat. Det är i stället namnet på en medicinsk apparat som kirurger använder för att tömma vätska från patientens kropp efter många olika typer av operationer, inklusive vissa hudtransplantationsingrepp. Dränet spelar en viktig roll för läkningen, eftersom det minskar risken för komplikationer efter operation.
Huden täcker hela kroppen och är det största enskilda organet hos människan. Det yttre lagret, epidermis, utgör cirka 5 procent av huden, medan det tjockare inre lagret, dermis, utgör de övriga 95 procenten. Att förstå hudens uppbyggnad gör det lättare att förstå hur hudtransplantat fungerar.
Enligt Medline Plus, en tjänst från National Institutes of Health, kan hudtransplantat utföras av flera olika skäl. Vanliga orsaker är mycket stora sår eller brännskador samt hudförlust till följd av bensår, infektion eller hudcancer. Syftet är alltid att täcka skadad hud med frisk hud så att såret kan läka bättre.
Vid en hudtransplantation tas frisk hud från en så kallad donatorplats på patientens egen kropp. De flesta patienter behöver ett partiellt hudtransplantat (så kallat split-thickness), där de två översta hudlagren används – epidermis och hela dermis. Donatorplatsen för denna typ av transplantat är ofta skinkorna eller insidan av låret.
Ett fullt hudtransplantat (full-thickness) behövs när djupare vävnadsförlust har uppstått, och det är ett mer komplicerat ingrepp. Kirurgen måste då ta bort hela hudens tjocklek från donatorplatsen, tillsammans med underliggande muskler och blodförsörjning. Denna typ av transplantat tas vanligtvis från hud- och muskellappar på ryggen eller bukväggen.
Vätska samlas ofta i områden där en operation har utförts. Förutom att orsaka smärta och svullnad kan denna vätskeansamling fördröja läkningsprocessen och öka risken för en postoperativ infektion. Därför är effektiv dränering en viktig del av den postoperativa vården.
Ett Jackson-Pratt-drän är ett slutet sugsystem som består av en tunn gummislang med en mjuk, rund klämflaska. Kirurgen för in ena änden av slangen i den kroppsdel där vätskan samlas. Den andra änden förs ut genom ett litet snitt i huden, och klämflaskan fästs vid denna ände.
När flaskan trycks samman platt skapas ett undertryck som drar vätskan in i flaskan, där den samlas upp. Flaskan kan sedan tömmas och mätas regelbundet, vilket ger vårdpersonalen värdefull information om läkningsprocessen.
Enligt Medline Plus återhämtar sig patienter vanligtvis inom två till fyra veckor efter ett partiellt hudtransplantat. Efter ett fullt hudtransplantat ligger patienterna oftast kvar på sjukhuset i en till två veckor och behöver en längre återhämtningsperiod.
Mängden vätska som dräneras från såret minskar i takt med att läkningen fortskrider. Om patienten vårdas på sjukhus övervakar vårdpersonalen dräneringen och bestämmer när Jackson-Pratt-dränet ska tas bort. Sköter patienten såret hemma måste han eller hon noggrant följa de instruktioner som vårdgivaren har gett.
Det är viktigt att komma ihåg att om dränet sitter kvar längre än nödvändigt, eller om det inte sköts ordentligt, ökar risken för infektion – och såret kanske då inte läker som det ska. Kontakta alltid din vårdgivare om du är osäker på hur dränet ska hanteras eller om du upplever tecken på infektion, som ökad smärta, rodnad, feber eller ovanlig lukt från såret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online