Ett diskbråck uppstår när de stötdämpande diskarna mellan kotorna buktar ut eller brister. Även om diskbråck kan uppstå var som helst längs ryggraden är de vanligast i ländryggen och halsryggen (nacken). Ett diskbråck i nacken, så kallat cervikalt diskbråck, ger ofta symtom som domningar, stickningar och smärta i nacke, axlar och armar.
Det mest effektiva sättet att lindra smärtan vid ett diskbråck är att använda icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen eller naproxen. Eftersom smärtan orsakas av den inflammerade disken och de nypda nerverna runt omkring minskar inflammationsdämpande behandling även trycket mot nerven. Vid kraftig smärta kan läkaren ibland förskriva kortisonpreparat. Kortison bör dock endast användas under en begränsad tid, eftersom långvarig användning kan få negativa konsekvenser för hälsan.
Läkare rekommenderar alltid konservativ behandling innan kirurgi övervägs vid ett cervikalt diskbråck. Det första steget är oftast träning och fysioterapi. Speciella övningar stärker rygg- och nackmuskulaturen och avlastar den inflammerade disken. Halsdragning (traktion) hemma kan också minska trycket mot disken. Dessutom rekommenderas patienten att undvika aktiviteter som belastar ryggen, till exempel idrott och tungt lyftande. I vissa fall kan en halskrage ge lindring under en kortare period.
Ett besök hos kiropraktor eller osteopat för manipulation av ryggraden kan också vara hjälpsamt. Patienter bör dock undvika höghastighetsmanipulation, eftersom det riskerar att förvärra tillståndet. Osteopater kan vara till nytta för att åtgärda funktionsstörningar i lederna, medan kiropraktorer inte får förskriva läkemedel eller utföra kirurgi. Att kombinera olika vårdgivare kan därför ge ett bredare behandlingsupplägg. Epidurala steroidinjektioner kan ibland vara effektiva för att både lindra smärta och minska inflammationen runt den drabbade nervroten.
Om smärtan från ett cervikalt diskbråck kvarstår i sex till tolv veckor trots konservativ behandling kan läkaren föreslå operation. Dessa ingrepp är relativt vanliga och har goda resultat – över 95 procent av patienterna upplever minskad smärta efter operationen. Det finns flera olika operationsmetoder. En vanlig metod är främre cervical diskectomi med spinal fusion, där det skadade disken tas bort och kotorna fogas samman. Andra alternativ är samma ingrepp utan fusion, eller bakre cervical diskectomi.
Trots att operation för cervikalt diskbråck är en rutinprocedur finns det vissa risker att känna till. Skada på luftstrupen (trachea) kan förekomma, och heshet kan uppstå i flera månader efter en skada på struphuvudet. Ibland behöver kirurgen gå in igen och göra om fusionen. Det finns även en liten risk för skada på ryggmärgen eller nerverna. De allvarligaste komplikationerna inträffar dock i mindre än 1 procent av fallen, och i sällsynta situationer krävs en andra operation för att komplettera fusionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online