
Insättning av ett bröströr, så kallad torakostomi, är en akut medicinsk åtgärd. Läkare kan behöva sätta in ett bröströr när lungorna inte fungerar som de ska på grund av en ansamling av luft eller vätska i pleura, den tunna hinna som omger lungorna. Här förklarar vi de vanligaste orsakerna, hur ingreppet går till och vad som händer efteråt.
Överskottsluft i vävnaden som omger lungan kan leda till att lungan kollapsar, ett tillstånd som kallas pneumothorax. Detta beror oftast på trauma, till exempel vid en olycka eller ett genomstickande bröstskada, men kan även uppstå spontant hos personer med viss lungsjukdom. En kollapserad lunga är ett smärtsamt och allvarligt tillstånd som kräver snabb insättning av ett bröströr för att luften ska kunna ledas ut och lungan återfå sin funktion.
Läkare kan också sätta in ett bröströr när överskottsvätska försämrar lungfunktionen. Vätska kan ansamlas i pleura vid tillstånd som lunginflammation, vissa cancerformer eller hjärtsvikt. Även blod i pleurahålan, till exempel efter en skada eller operation, kan motivera behandling med bröströr.
Ett litet snitt görs på den plats där bröströret ska placeras. Därefter förs ett ihåligt plaströr varsamt in mellan patientens revben och in i pleura. Röret ansluts till en sugapparat som hjälper till att avlägsna överflödig luft eller vätska, vilket gör att lungan kan expandera igen.
Eftersom insättning av bröströr ofta är en akut åtgärd finns det ibland ingen tid för full narkos. Vid planerade ingrepp, som görs för att lindra besvärlig andning, används i stället lokalbedövning för att dämpa smärtan.
Under tiden röret sitter kvar utförs regelbundna röntgenundersökningar för att kontrollera om det finns kvarvarande luft eller vätska. När lungan fungerar normalt och läckaget upphört kan bröströret tas bort. Själva borttagningen går snabbt och är praktiskt taget smärtfri.
Efter att bröströret tagits bort övervakar patienten och vårdteamet noggrant eventuella tecken på infektion. Vanliga symtom är feber, rodnad, svullnad och varbildning runt snittstället. Sjuksköterskepersonalen följer dessutom andningen och syresättningen i blodet för att upptäcka tecken på att luft läcker från lungan.
För att hjälpa lungan att hålla sig uppblåst och stärka andningsfunktionen får patienten göra regelbundna andningsövningar under återhämtningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online