1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så räddar du en väns liv genom organdonation

Att donera ett organ till en vän

Eftersom det råder brist på donerade organ kan många människor som behöver en organtransplantation få hjälp genom en riktad donation från en levande donator. Enligt United Network for Organ Sharing (UNOS) kan levande donatorer ge bort en njure, en lunglob, en del av bukspottkörteln, en del av levern eller en del av tarmen.

En levande donator kan vara en familjemedlem eller vän till patienten, en främling med gott hjärta – eller ingå i ett så kallat parat utbyte, ett "organbyte", där närstående som inte passar ihop donerar ett organ till en okänd person i utbyte mot ett lämpligt organ till den egna närstående.

Funderar du på att donera ett organ till någon du bryr dig om? Då är det viktigt att du lär dig så mycket som möjligt om processen innan du fattar beslut. Här följer en guide, steg för steg.

Det här behöver du

  • Information om din väns medicinska tillstånd
  • Din egen sjukhistoria
  • Kontaktuppgifter till din väns transplantationsteam

Tio steg mot en lyckad donation

  1. Prata med din vän. Se till att ni båda känner er trygga och bekväma med donationen. Känslorna kan vara starka, därför är öppen och ärlig kommunikation avgörande.

  2. Kontakta transplantationsteamet. Läkarna och sjuksköterskorna kan svara på alla dina frågor och bemöta de funderingar du har.

  3. Gör ett blodgruppstest. Detta är det första testet teamet utför för att se om din blodgrupp är förenlig med din väns.

  4. Genomgå en grundlig hälsoundersökning. Målet är att säkerställa att du är frisk nog att klara både operationen och livet efteråt.

  5. Lämna fler blodprov. Matchar din blodgrupp krävs mer omfattande tester för att bekräfta kompatibiliteten.

  6. Lämna urinprov. Proven ger teamet viktig information om hur väl dina njurar fungerar.

  7. Gör en datortomografi. Vid njurdonation hjälper skanningen teamet att avgöra vilken av dina två njurar som lämpar sig bäst att donera.

  8. Genomgå röntgen, EKG samt blod- och urinprov. Undersökningarna syftar till att upptäcka högt blodtryck, diabetes, hjärt- eller lungsjukdom, cancer samt smittsamma sjukdomar som hiv eller hepatit.

  9. Möt en psykiater eller psykolog. Utvärderingen säkerställer att både du och din vän är mentalt förberedda på donationen och dess konsekvenser.

  10. Boka in operationen. När alla tester är godkända planeras ingreppet, ofta samma dag som mottagarens operation.

Bra att veta inför donationen

De flesta levande donatorer lever ett helt normalt liv efter operationen – kroppen klarar sig utmärkt med en njure. Återhämtningen tar vanligtvis några veckor, beroende på vilket organ som doneras och vilken operationsmetod som används. I Sverige sker levande donation via landets transplantationssjukhus, exempelvis Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, där ett särskilt team utreder och handleder donatorn genom hela processen.

Att donera ett organ är ett stort beslut som aldrig ska tas under press. Ta den tid du behöver, ställ frågor och lita på din magkänsla – din egen hälsa och ditt välbefinnande kommer alltid först.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online