Det främre korsbandet (ACL) är ett ligament som förbinder lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) i knät. Det ligger diagonalt mellan de två benen och ger knät både stöd och rotationsrörlighet. Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons kräver cirka 100 000 personer per år rekonstruktionskirurgi av korsbandet på grund av bristningar och andra skador som ofta uppstår i samband med idrott. Efter operationen är korrekt sjukgymnastik avgörande för en lyckad läkning. De flesta behöver 4–6 månaders fysioterapi innan de återfår full funktion i benet.
Direkt efter ACL-operationen påbörjas den postoperativa rehabiliteringen. I början besöker du en fysioterapeut tre gånger i veckan eller oftare, och under de kommande sex till åtta veckorna kan besöken minska till en eller två gånger i veckan. Under denna fas får du olika styrkeövningar som syftar till att minska svullnaden i knät och bygga upp muskulaturen runt leden. Även på dagar utan fysioterapibesök har du ett eget träningsprogram att följa i 30–60 minuter.
Rehabiliteringsriktlinjer publicerade i Journal of Sports Medicine delar upp den tidiga fasen i mer detaljerade steg: fas I för preoperativ förberedelse, fas II för de två första veckorna efter operationen och fas III för perioden fyra till sex veckor efter ingreppet. Under de första två veckorna ska du kyla knät flera gånger om dagen och hålla det upphöjt för att reducera svullnaden.
När knät hunnit läka ordentligt, ungefär två månader efter operationen, går fysioterapeuten över till mer intensiva styrkeövningar för att återställa knäets fulla rörelseomfång. Under fas 2 börjar du träna med vikter och utför mer krävande konditionsträning, exempelvis på cykel eller löpband. Du får även nya övningar och stretchmoment som tränar upp balanssinnet och stabiliteten.
Mayo Clinic påpekar att många försäkringar begränsar antalet fysioterapibesök som täcks. Därför kan du behöva slutföra fas 2 på ett gym eller hos en idrottsklubb istället för på en medicinsk rehabiliteringsklinik.
Vanliga övningar är så kallade slutna kinetiska kedjeövningar, där foten hela tiden står stadigt mot underlaget. Knäböj – antingen med fri vikt eller i en knäböjsmaskin – är ett klassiskt exempel. Även om fas 2 ibland kan innehålla öppna kinetiska kedjeövningar (som bencurl), där foten lämnar marken, rekommenderar de flesta terapeuter dessa inte under läkningsprocessen eftersom de kan belasta korsbandet. Rådfråga alltid din läkare eller fysioterapeut om lämplig viktbelastning och antal repetitioner per pass.
De två sista månaderna av återhämtningen består av styrke-, balans- och stabilitetsövningar som testar knäets fulla rörelseomfång och funktion. En vanlig agilityövning är lådhoppet (box jump): ställ dig bredvid en liten trälåda, hoppa sidledes upp på lådan och landa sedan på andra sidan. Se till att alltid landa med båda fötterna tillsammans. Allteftersom rehabiliteringen framskrider hoppar du så småningom över hela lådan i en enda rörelse.
Fas 3 påbörjas först när svullnaden lagt sig, rörligheten är nästan helt återställd och muskelmassan är tillbaka på normal nivå. Träningen under de avslutande månaderna säkerställer att knät förblir starkt och förebygger framtida skador. Viss knäsmärta kan kvarstå även i denna fas, men övningarna hjälper dig att minska besvären och successivt återgå till din vanliga vardag och idrott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online