Organdonation är en process där friska och fungerande organ tas från en donator för att ersätta sjuka organ och vävnader hos en mottagare. Om du vill bli organdonator är det viktigt att du berättar om dina önskningar för din familj, eftersom de flesta organdonationer sker efter döden – även om det även finns former av donation från levande givare.
Det finns inte särskilt många begränsningar för vem som kan donera organ och vävnader. Den viktigaste begränsningen är att personer som har diagnosticerats med hiv, cancer, högt blodtryck, hjärtsjukdom, njursjukdom eller en systemisk infektion normalt inte godkänns som donatorer. Syftet är att skydda både mottagarens hälsa och den kommande transplantations chanser att lyckas.
De flesta organdonatorer är avlidna vid tidpunkten för donationen, men levande givare kan donera delar av levern, lungan, bukspottkörteln och tarmen. En hel njure kan också doneras av en levande givare, eftersom människor kan leva bra med bara en fungerande njure.
Vävnadsdonation omfattar bland annat hornhinnor, ben, blodkärl, brosk, senor, ledband och stamceller. Stamcellsdonation inkluderar benmärg, perifera blodstamceller och stamceller från navelsträngsblod. För att kunna donera någon form av stamcell måste du vara mellan 18 och 60 år. Dessutom måste patienten och donatorn ha mycket liknande vävnadstyper för att transplantationen ska lyckas.
När en läkare konstaterar att en donator är hjärndöd har hjärnan slutat fungera och kommer aldrig att kunna fungera igen. Hjärndöd uppstår när hjärnan helt förlorar sin syresättning och sitt blodflöde. Alla organ som ska doneras måste då skördas – alltså tas bort från donatorn – inom sex till 72 timmar efter dödsfallet, beroende på vilket organ det rör sig om.
Det finns många faktorer som avgör vem som får ett organ för transplantation. Att stå högst upp på väntelistan innebär inte nödvändigtvis att man får ett organ så snart ett blir tillgängligt. Bland de faktorer som beaktas ingår ålder, blod- och vävnadstyp, medicinsk angelägenhet, geografiskt avstånd mellan donator och möjlig mottagare, storleken på donatorns organ i förhållande till mottagarens kropp samt vilken typ av organ som behövs.
Om du funderar på att bli organdonator rekommenderas det att du registrerar ditt beslut i det nationella donorregistret och samtidigt informerar dina anhöriga. Det gör det betydligt lättare för vården och din familj att respektera din vilja när situationen uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online