1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Risker vid kirurgi av förträngd halspulsådera

Enligt National Stroke Association kan kirurgi i halspulsådern (a. carotis) minska risken för stroke med hela 80 procent. Ingreppet används för att behandla förträngningar orsakade av åderförkalkning, där plack begränsar blodflödet till hjärnan. Men som vid alla medicinska procedurer finns det vissa risker som patienten bör känna till innan beslutet fattas.

Vad innebär ingreppet?

De två vanligaste typerna av karotiskirurgi är karotisangioplastik och karotisk endarterektomi. Angioplastik är ett minimalt invasivt ingrepp som utförs via ett kateterförfarande, medan endarterektomi är en öppen kirurgi där placket avlägsnas direkt från artären – ett ingrepp som medför högre risk men också väl dokumenterade långsiktiga resultat.

Viktiga överväganden

En karotisk endarterektomi minskar dramatiskt risken för framtida stroke, men ingreppet är inte helt utan farhågor. Enligt National Heart, Lung and Blood Institute är operationen relativt säker när den utförs av en kirurg med gedigen erfarenhet av metoden. Allvarliga komplikationer, såsom stroke och i sällsynta fall död, kan dock förekomma.

Möjliga effekter och komplikationer

Mellan 1 och 3 procent av alla patienter som genomgår en endarterektomi drabbas av stroke under eller omedelbart efter operationen. En annan känd risk är skada på nerverna i halsen, enligt Baylor College of Medicine. Sådana nerver styr bland annat tuggmusklerna, tungan och rösten. I de flesta fall orsakas nervpåverkan dock endast tillfälligt av svullnad eller utsträckning av vävnaden under ingreppet, och besvären går oftast över av sig själva inom två veckor.

Faktorer som ökar risken

Risken vid karotiskirurgi är förhöjd hos vissa patientgrupper. Det gäller särskilt personer med:

  • Högt blodtryck
  • Diabetes
  • Blockeringar eller förträngningar i andra artärer, exempelvis kranskärlen eller benens pulsådror

Dessa tillstånd påverkar både själva operationsrisken och läkningsprocessen efteråt, vilket gör att läkaren noggrant väger nytta mot risk innan ingreppet rekommenderas.

Karotisangioplastik

Vid karotisangioplastik öppnas den blockerade artären med en ballongliknande anordning som blåses upp i kärlförträngningen. Därefter håls kärlkälet permanent öppet med små metallrör, så kallade stentar. Enligt University of Chicago Medical Center utförs denna metod i stor utsträckning världen över, men de långsiktiga effekterna studeras fortfarande. Metoden anses dock vara ett bra alternativ för patienter som inte tål öppen kirurgi.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online