Endokardiet är den tunna, glatta endoteliala utkledningen av hjärtats kammare och klaffar – hjärtets non-stick beläggning, avgörande för hemodynamik och elektrisk konduktion.
Struktur
- Enkel platt endotel på basalmembran + subendokardialt bindväv (Purkinjefibrer, kärl, nerver)
- Fortsätter med vaskulärt endotel i stora kärl (aorta, lungartär, venacava, lungvenor)
Viktiga drag
- Utkleder atrier, ventriklar och atrioventrikulära klaffar (trikuspid, mitral) – men INTE halvmaansklaffar (aorta, lungartär), som är endotelisierade på båda sidor men anses del av klaffapparaten
- Icke-trombogen yta (heparansulfat, trombomodulin, NO, prostacyklin)
Funktioner
- Förhindrar trombbildning på kammarväggar
- Glatt flödesdynamik (minskar turbulens)
- Mekanotransduktion: skjuvspänning → NO-frisättning → vasodilatation, antiinflammatorisk
- Värdar Purkinjefibrer (subendokardiala) för snabb konduktion
Patologi
- Infektiös endokardit: Vegetationer på skadat endokard (särskilt klaffar)
- Loefflers endokardit: Eosinofil infiltration → fibros, restriktiv fysiologi
- Endokardial fibroelastos: Sällsynt; diffus förtjockning hos spädbarn
- Strålelesioner: Höghastighetsregurgitant flöde skadar endokard (t.ex. aortainsufficiens → mitral strålelesion)
Endokardiet är hjärtets non-stick beläggning – avgörande för hemodynamik och elektrisk konduktion.
