Feber (≥38,3°C / 101°F) utlöser ofta uppskov av elektiv kirurgi. Denna försiktighetsåtgård bygger på flera väldokumenterade fysiologiska och infektionsrelaterade risker:
- Pågående infektion ökar risken för operationssårinfektion (SSI). Bakteremi eller lokaliserad infektion kan så sårfältet.
- Försämrad sårförläkning. Feberassocierade inflammatoriska cytokiner (IL-1, TNF-α) stör kollagendeposition och angiogenes.
- Förändrad läkemedelsmetabolism. Feber förändrar leverclearance, proteinbindning och distributionsvolym för anestetika och antibiotika.
- Minskat immunologiskt reserv. Operationsstress superponerad på aktiv infektion höjer benägenheten för perioperativ sepsis.
- Fysiologisk stress. Feber orsakar takykardi, ökad syrebehov och hemodynamisk labilitet, vilket komplicerar anestesihantering.
- Övervakningssvårigheter. Postoperativ feber förvirrar övervakning av operationssårinfektion, leder till diagnostisk osäkerhet.
- Diagnostiskt fönster. Uppskov ger tid att identifiera feberkällan (URI, urinvägsinfektion, okkult abcess, läkemedelsfeber) och riktad behandling.
Beslutsfattande: Individualiserad bedömning
Beslutet att fortsätta eller avboka är inte automatiskt. Faktorer som vägs in:
- Operationens akuthet: Akut/livräddande ingrepp genomförs oavsett.
- Feberetiologi: Känd benign orsak (t.ex. postvaccinations lågfeber) vs okänd/allvarlig.
- Patientkomorbiditet: Immunsuppression, diabetes, hjärt-/lungsjukdom ökar risk.
- Trend: Förbättring vs försämring.
Multidisciplinär diskussion (kirurg, anestesist, infektionsmedicin vid behov) optimerar risk-nytta-balansen.
