
I ett öppet cirkulationssystem är blodet inte helt omslutet av kärl, utan cirkulerar fritt genom kroppshålor som kallas sinuser. Hjärtat pumpar blodet ut i dessa sinuser, varefter det återvänder till hjärtat via ostier – små öppningar i sinusarnas väggar. Denna typ av cirkulationssystem förekommer hos en del ryggradslösa djur, exempelvis insekter, blötdjur och kräftdjur.
Några typiska drag hos djur med öppet cirkulationssystem är:
1) Blodet strömmar genom en serie sinuser eller kroppshålor.
2) Det saknas väldefinierade blodkärl och kapillärer.
3) Hjärtat är ofta en enkel, muskulös slang som driver blodet framåt.
4) Blodtrycket är lågt.
5) Utbytet av gaser och näringsämnen sker direkt mellan blodet och vävnaderna.
Ett öppet cirkulationssystem är inte lika effektivt som ett slutet när det gäller att transportera blod och näringsämnen genom kroppen. Orsaken är det låga blodtrycket samt avsaknaden av väldefinierade blodkärl som kan styra och koncentrera blodflödet. Å andra sidan är systemet enklare att bygga upp och underhålla, vilket förklarar varför det finns hos flera av de mest primitiva ryggradslösa djuren.
Värt att notera är att vätskan hos många av dessa djur egentligen kallas hemolymf, eftersom den blandar funktionerna hos både blod och lymfa. Hos större och mer aktiva arter har dock slutna cirkulationssystem utvecklats, eftersom de ger en bättre syreförsörjning till vävnaderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online