Gäspning är en av många saker som alla människor – och djur för den delen – har gemensamt. Det är en kroppsfunktion som förbryllat forskare i åratal. Vissa tror att gäspning är ett tecken på uttråkning eller trötthet, och fram till nyligen var experterna överens om att gäspningens främsta funktion var att tillföra nytt syre till blodet. Ämnet blir dock ännu mer fascinerande när frågan om gäspningar smittar kommer in i bilden.
Föreställningen att gäspningar smittar är något som vissa forskare helt avfärdar. Gordon Gallup, professor i psykologi vid University at Albany, menar att gäspning är ett sätt för människor att kyla ner hjärnan – inte en reaktion på att se någon annan gäspa. Enligt Gallup fungerar hjärnan ungefär som en dator: den presterar bara effektivt när den hålls sval. Gäspning fungerar därför som en kylmekanism som reglerar hjärnans temperatur.
"Många saker, som trötthet, gör faktiskt att hjärnan blir varm, och gäspning kan lindra den värmen", förklarar Gallup.
Professor Gallup testade sin teori på en grupp studenter. Deltagarna fick titta på en film där andra människor gäspade. Vissa av studenterna höll en kall kompress mot pannan, medan andra höll en varm kompress på samma sätt. De som hade kall kompress ombads dessutom andas in och ut genom näsan – ett naturligt sätt att kyla ned hjärnan. Resultatet var tydligt: studenterna med kall kompress gäspade inte alls, medan de med varm kompress var betydligt mer benägna att gäspa.
En teori menar att gäspningar fungerar som luftkonditionering för hjärnan.
Andra forskare menar istället att gäspningar verkligen smittar och att de är ett tecken på empati samt en form av social sammanhållning. Forskning tyder på att smittsamma gäspningar börjar vid ungefär fyra års ålder och fortsätter under hela livet – men inte alla är mottagliga för dem. Endast omkring 40 till 60 procent av alla människor drabbas av en smittsam gäspning. Den exakta orsaken är fortfarande okänd, även om vissa forskare tror att en persons mentala tillstånd spelar en avgörande roll.
Alla drabbas inte av smittsamma gäspningar.
Dr. Steven Platek och ett forskarteam från psykologiska institutionen vid State University of New York testade en grupp studenter för att bevisa att smittsamma gäspningar framför allt förekommer hos personer som är självmedvetna och har förmågan att se saker ur andras perspektiv. Först fick deltagarna fylla i ett personlighetstest som kartlade deras sociala beteenden och uppfattningar. Därefter tittade de på en serie videor där människor gäspade, skrattade eller inte visade något beteende alls. Resultatet visade att videorna med gäspningar fick studenterna att gäspa i 41 procent av fallen.
Studier visar att självmedvetna personer lättare drabbas av smittsamma gäspningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online