
Uppkallad efter sin likhet med det stora bruna ögat hos en hjort växer buckeyenöten på höga träd i Mellanvästern i USA. Nöten är farlig att äta, men folktron är rik på berättelser om dess magiska egenskaper – buren nära kroppen ska den kunna skydda mot smärta vid artros och reumatoid artrit.
Det finns två huvudvarianter av buckeyeträdet. Ohio-varianten, Aesculus glabra, blir 9 till 15 meter hög och bildar lätt taggiga frökapslar som rymmer upp till fem släta, bruna nötter. Den kallas även fetid buckeye eller stinking buckeye på grund av den obehagliga doft som frigörs när bladen skadas. Trädets lätta virke var länge uppskattat i centrala USA eftersom det var så lättbearbetat. Den gula varianten, Aesculus octandra, kan bli upp till 27 meter hög och bildar släta, knotiga frökapslar som även de rymmer upp till fem nötter. Oavsett sort är buckeyenötter giftiga och oätliga.
Buckeyenöten är stor, rund, något knotig, slät och färgas från mellanbrun till mörkbrun. Vissa menar att den liknar en mans testikel, vilket enligt sägnerna bidragit till dess folkloristiska betydelse. Den får dock inte förväxlas med sina släktingar: den ätliga kastanjen eller hästkastanjen, som kan bearbetas till kosttillskott. Kastanjer och hästkastanjer känns igen på att de är något tillplattade på ena sidan.
Bland vissa amerikaner har buckeyenöten länge setts som en lyckotalisman. Enligt folktron ska den, buren i fickan, öka den manliga sexuella förmågan. Andra borrar ett hål i nöten, fyller den med flytande kvicksilver och försluter hålet med vax för att locka tur i hasardspel – en tradition som anspelar på Merkurius, den romerska guden för spel och fingerfärdighet. Ytterligare en sed är att svepa in nöten i en dollarsedel och bära den med sig för att attrahera ekonomiskt välstånd.
Buckeyenöten har inget bevisat medicinskt värde vid artrit. Traditionen går ut på att helt enkelt bära nöten i fickan eller som halsband för att förebygga artrit eller dämpa smärtan när sjukdomen redan har brutit ut. Det finns ingen vetenskaplig grund för denna effekt. Ännu viktigare: buckeye i någon form av oral eller hudapplikerad preparat är giftigt och kan orsaka livsfarlig förgiftning.
Även om buckeye inte kan användas medicinskt erbjuder en av dess nära släktingar ett möjligt alternativ. Hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) kan bearbetas till ett kosttillskott – men endast i en mycket specifik dos om 300 mg per dag. De vetenskapliga beläggen för att hästkastanj skulle lindra artritsymtom är dock begränsade, utöver vad folktron hävdar. Idag finns det heller inget botemedel mot artrit. Om du överväger att prova hästkastanj bör du alltid informera din läkare om detta samt om alla andra kosttillskott och läkemedel du använder, eftersom interaktioner och biverkningar kan förekomma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online