Livmoderslemhinnan – även kallad endometrium – är det mjuka, svampaktiga vävnadslager som klär livmoderns insida och förbereder kroppen för en eventuell graviditet. Slemhinnan består till största delen av slemsubstans och blodceller och utgör den plats där ett nyligen befruktat ägg kan fästa och få näring. För att ett embryo ska kunna utvecklas behöver slemhinnan varken vara för tunn eller för tjock. Även om experterna diskuterar exakta mått anses ett intervall på cirka sex till 13 millimeter normalt.
Livmoderslemhinnans tjocklek varierar under månaden i takt med menstruationscykeln. I samband med ägglossningen tjocknar slemhinnan för att skapa goda förutsättningar ifall ägget blir befruknat. Blir ägget inte befruknat börjar det brytas ned, och då degraderas också slemhinnan och stöts av – det som blir menstruationen. Efter mensen är slemhinnan tunn och börjar sedan byggas upp igen för att upprepa cykeln.
I vissa fall har en kvinna en kroniskt tunn livmoderslemhinna. Mäter den mindre än fem millimeter när den är som tjockast under cykeln kan det bli svårt att bli gravid. Kroppen kan helt enkelt uppfatta att miljön inte räcker till för att nära ett nytt liv.
Fertilitetsläkare ordinerar ofta läkemedel som får livmoderslemhinnan att växa. De kan även skriva ut andra preparat som ökar chanserna till befruktning. En del av dessa läkemedel har biverkningar, exempelvis flerlingraviditeter, som inte alltid är önskvärda. Behandling hos en fertilitetsklinik är dessutom ofta mycket kostsam. Har du fått höra att din nedsatta fertilitet kan bero på en tunn livmoderslemhinna kan du därför prova naturliga metoder hemma innan du satsar på dyrare behandlingar.
Livmoderslemhinnan styrs av nivåerna av östrogen och progesteron i kroppen vid varje givet tillfälle. När östrogennivån stiger under menstruationscykeln växer slemhinnan. Har du en tunn slemhinna kan det alltså räcka med ett tillskott av östrogen. Samtidigt pekar nyare teorier på att syntetiska eller animaliska östrogener kan öka risken för bröstcancer, livmodercancer och hjärt-kärlsjukdom. Ett alternativ till receptbelagda läkemedel är därför växtbaserade fytoöstrogener.
Fytoöstrogener finns i soja, rödklöver och flera andra växter, och verkar i kroppen ungefär som kroppens eget östrogen – dock utan samma hälsorisker. Kosttillskott med fytoöstrogener hittar du på apotek, i hälsokostbutiker och online. Följ doseringsanvisningarna på förpackningen noggrant och undvik att överanvända preparaten. Förändrade hormonhalter kan nämligen påverka många delar av hälsan, inte bara fertiliteten.
Har du provat fytoöstrogener men fortfarande svårt att bli gravid bör du kontakta en legitimerad fertilitetsspecialist eller gynekolog. En läkare kan mäta slemhinnans tjocklek med ultraljud, ta reda på bakomliggande orsaker och föreslå en individuell behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online