Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna bland vuxna i USA. Ett av sjukdomens främsta kännetecken är åderförkalkning (ateroskleros), det vill säga härdning av artärerna. Åderförkalkning leder ofta till förändringar i blodkärlen som i slutändan kan utlösa hjärtinfarkt eller stroke. Sedan 1960-talet har alternativmedicinska behandlare marknadsfört en metod som ursprungligen användes mot tungmetallförgiftning – kelateringsterapi – som ett effektivt botemedel mot åderförkalkning.
Kelateringsterapi är en väl etablerad medicinsk teknik som används för att behandla förgiftning orsakad av tunga, giftiga metaller. Behandlingen innebär att en konstgjord aminosyra, etylendiamintetraättiksyra (EDTA), ges intravenöst. EDTA fungerar genom att söka upp och binda till sig giftiga metaller, vilket gör att de kan utsöndras via urinen.
EDTA kan även binda kalcium, ett mineral som ingår i det plack som härdar artärerna. Enligt alternativmedicinska praktiker borde denna egenskap göra det möjligt för EDTA att bryta ner placket och bidra till att vända effekterna av åderförkalkning. Vissa läkare har dessutom föreslagit EDTA-kelatering som en förebyggande metod.
Kelateringsterapi får lagligt utföras av legitimerade läkare eller osteopater, det vill säga praktiker som kompletterar ordinär medicinsk behandling med specifika manipulationstekniker för kroppen. Om du ska genomgå kelateringsterapi får du vanligtvis en fysisk undersökning innan behandlingen påbörjas.
Därefter får du en intravenös dos EDTA som tar två till fyra timmar att administrera. Efter detta första pass följer fler sessioner under den kommande månaden. Det exakta antalet sessioner bestäms av din läkare och kan variera från fem till 30 enskilda behandlingar. Efter den första månaden planeras vanligtvis underhållsbehandlingar en gång i månaden.
Potentiella biverkningar av EDTA inkluderar njursvikt, oregelbunden hjärtrytm, chock, benmärgspåverkan, allergiska reaktioner, andningsstillestånd och hypotoni (lågt blodtryck). Din läkare övervakar dig noggrant för tecken på komplikationer under hela behandlingen.
Utöver själva kelateringsterapin kommer din läkare sannolikt att uppmana dig att vidta vissa åtgärder för att förstärka behandlingens effekt. Om du röker kan du behöva sluta. Du kan också behöva gå ner i vikt eller börja äta en kost rik på frukt och grönsaker samt fattig på kött och mättat fett.
Utöver medicinskt övervakad kelatering finns det även patenterade preparat för så kallad "oral kelatering", som påstås ge samma fördelar som intravenös kelatering – men utan tidsåtgång och höga kostnader.
Om du överväger att genomgå övervakad kelateringsterapi eller använda produkter för oral kelatering bör du vara medveten om att det, fram till och med 2009, saknades vetenskapligt stöd för att någon av dessa metoder var effektiv vid behandling av åderförkalkning. Mycket av det stöd som finns för kelatering är anekdotiskt – det bygger alltså på personliga berättelser och upplevelser snarare än granskad vetenskap.
Det är värt att notera att en stor amerikansk studie (TACT-studien) som publicerades 2013 visade en viss, om än blygsam, effekt hos en begränsad patientgrupp, men resultaten är fortfarande omdiskuterade och behandlingen räknas inte som standardvård. Innan du påbörjar kelateringsbehandling bör du alltid rådfråga din egen läkare eller en kardiolog.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online