Lungytsurfaktant är en lipoprotein-komplex – 90 % lipider ( främst dipalmitoylfosfatidylkolin) och 10 % proteiner (SP-A, B, C, D) – utsöndrad av typ II pneumocyter. Den utkleder alveolär luft-vätskegränsyta och är avgörande för livsförmåga respiration.
Viktiga funktioner
- Minskar ytspänning: Genom att adsorbera vid luft-vätskegränsen sänker surfactant ytspänningen disproportionerligt vid låga lungvolymer (LaPlaces lag: P = 2T/r). Detta förhindrar alveolärkollaps (atelektas) vid utandningens slut.
- Stabiliserar alveoler: Uttjämnar tryck över alveoler av olika storlekar, förhindrar att små alveoler töms in i större.
- Ökar compliance: Minskar andningsarbetet genom att minska den elastiska återfjätringstryck som behövs för inflation.
- Förbättrar gasutbyte: Upprätthåller öppna alveoler för optimal ventilations-perfusionsmatchning och diffusion.
- Immunförsvar: SP-A och SP-D är kolektiner som opsoniserar patogener och modular inflammation.
Klinisk relevans
- Neonatal RDS: Surfactantbrist hos förtidiga barn orsakar atelektas och hypoxi. Behandlas med exogen surfactant plus CPAP eller ventilation.
ARDS: Surfactantinaktivering och nedbrytning bidrar till alveolärkollaps.
- Surfactanterapi: Intratrakeal instillation förbättrar utfall vid RDS; undersöks vid ARDS.
Surfactant är avgörande för respiration vid födelse och genom livet.
