Den medicinska termen för andnöd är dyspné. Begreppet används inom vården för att beskriva en subjektiv upplevelse av andningssvårigheter – det vill säga att personen själv känner att andningen inte fungerar som den ska, oavsett vad mätvärden visar.
Dyspné kan upplevas på olika sätt och beskrivs ofta som en känsla av tryck eller trånghet i bröstet, korta och ytliga andetag, eller en känsla av att aldrig riktigt få tillräckligt med luft. Allvarlighetsgraden varierar kraftigt – från lindriga, övergående besvär till tillstånd som kan bli livshotande.
Andnöd brukar delas in i två huvudkategorier beroende på hur snabbt besvären uppstår och hur länge de varar:
Akut dyspné kommer plötsligt och beror vanligen på ett hastigt uppkommet medicinskt tillstånd. Vanliga orsaker är astmaanfall, hjärtinfarkt och lungemboli – en blodpropp som blockerar ett blodkärl i lungorna.
Kronisk dyspné utvecklas gradvis under längre tid och beror oftast på en långvarig sjukdom. Typiska exempel är kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtsvikt och interstitiell lungsjukdom – en grupp sjukdomar som ger ärrbildning och stelhet i lungvävnaden.
Eftersom andnöd kan vara ett symtom på allvarliga och snabbt försämrande tillstånd bör kraftiga eller plötsliga andningsbesvär alltid bedömas av vårdpersonal. Sök akut vård om andnöden kommer hastigt, är svår eller åtföljs av bröstsmärta, yrsel, kallsvettning eller blåaktig missfärgning i läppar och fingertoppar. Vid återkommande eller långvarig andnöd bör du kontakta en läkare för att utreda den bakomliggande orsaken och få rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online