De flesta människor har saker som stör dem eller som de försöker undvika när det är möjligt. När de ändå konfronteras med dessa saker klarar de dock situationen och går vidare. Vissa personer påverkas däremot så starkt av exempelvis texturen hos ett material att de inte kan fokusera på något annat förrän föremålet har tagits bort. Denna typ av överkänslighet kan störa vardagen ordentligt och behöver behandlas. Terapeuter använder ett desensibiliseringsprotokoll för att hjälpa patienter att hantera sin känslighet.
När man arbetar med någon som har en kraftig överkänslighet för något är det första steget att fastställa känslighetens parametrar. Det innebär att man testar personens tolerans mot föremål som liknar det kända objekt som utlöser reaktionen. Om en person exempelvis har svårt att äta mjuk mat är det viktigt att ta reda på om problemet gäller all mjuk mat eller endast mjuk mat som är varm. När känslighetens ramar har definierats kan en individanpassad behandlingsplan upprättas.
Enligt terapeuten Missy Osbeck får de flesta patienter en period helt fri från det utlösande föremålet i början av behandlingen. Den tiden används för att bygga upp förtroende för terapeuten och hjälpa patienten att känna sig trygg. Efter några sessioner återinförs föremålet som ligger bakom känsligheten. Återintroduktionen sker alltid på ett begränsat sätt. Det kan innebära att föremålet bara finns närvarande i en eller två minuter innan det plockas bort, eller att patienten ska röra vid det ett visst antal gånger. Målet är att hjälpa patienten att börja bearbeta sina känslor kring föremålet.
När patienten har börjat acceptera föremålets närvaro under en begränsad tid ökar terapeuten gradvis interaktionen. Det kan innebära att föremålet får finnas kvar under allt längre perioder. För patienter med texturkänslighet, exempelvis mot långa ärmar, kan de bli ombedda att bära tunna överdragsärmar under en del av sessionen. Terapeuten fortsätter att trappa upp interaktionen i takt med att terapisessionerna fortgår.
Så småningom når patienten fram till ett stadium av acceptans, och föremålet som tidigare orsakade problem stör inte längre. Det är då desensibiliseringsprotokollet är fullbordat. När patienten har nått acceptans avslutas antingen terapin, eller så påbörjar patienten arbetet med ett nytt känslighetsproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online