Olipalmen (Elaeis guineensis) kommer ursprungligen från Västafrika. Palmolja utvinns ur fruktköttet och har historiskt sett framför allt använts som livsmedel, enligt ”The Cambridge World History of Food”. Idag är palmoljan fortfarande en viktig ingrediens i afrikanska och brasilianska regionala kök. Oljan används dock numera oftare som råvara i bearbetade livsmedel, exempelvis kex, margarin och choklad, samt för framställning av biodrivmedel.
Bland palmoljans mest betydelsefulla fysikaliska egenskaper finns en låg densitet, en hög stelningspunkt och en biologisk aktivitet av tredje ordningen. Här går vi igenom vad var och en av dessa egenskaper innebär i praktiken.
Fetter och oljor har generellt en låg densitet, ungefär 0,9 gram per kubikcentimeter, enligt tyska Transport Information Service. Densiteten varierar dock med temperaturen. Vid 25 °C (77 °F) ligger palmoljans densitet på 0,89 gram per kubikcentimeter, och vid lägre temperaturer ökar densiteten något, uppger webbplatsen Chempro.
Volymen hänger också samman med densiteten: de flesta oljor, inklusive palmolja, ökar cirka 1 procent i volym för varje 57 graders temperaturökning mätt enligt Fahrenheitskalan.
Stelningspunkten är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från flytande till fast form. Enligt tyska Transport Information Service har palmolja en förhållandevis hög stelningspunkt, i intervallet 31–41 °C (88–105 °F). I tempererade klimat är detta skälet till att palmolja ofta benämns palmfett – vid rumstemperatur är nämligen konsistensen fast snarare än flytande.
Den biologiska aktiviteten beskriver mikroorganismers förmåga att utvecklas i ett ämne och bryta ner det. På en skala från noll till fyra, där noll motsvarar att mikrobiella processer helt har upphört, klassas palmolja som ett tredjeklassämne. Det innebär att palmoljan, liksom andra ämnen i tredje klassen, fortfarande utsätts för biokemiska, mikrobiella och andra nedbrytningsprocesser, rapporterar tyska Transport Information Service.
Tillsammans gör dessa egenskaper palmoljan till en råvara som kräver omsorg vid hantering, lagring och transport – särskilt i kallare klimat där oljan tenderar att stelna. Samtidigt gör den höga stelningspunkten och den mångsidiga användbarheten den till en av världens mest eftertraktade vegetabiliska oljor, både inom livsmedelsindustrin och som energiråvara.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online