År 2008 skrev Madison Cavanaugh boken "The One Minute Cure", i vilken hon beskrev hur väteperoxiderapi enligt henne skulle kunna bota en rad olika sjukdomar, inklusive cancer. Terapin kan administreras på flera sätt – ett av dem är att patienten badar i ett väteperoxidbad för att syresätta kroppen.
Användningen av väteperoxid för terapeutiska ändamål rapporterades första gången för cirka 170 år sedan, under drottning Victorias regeringstid. Då tillsattes små mängder i dricksvatten för att behandla både vanliga och allvarligare åkommor. Under första världskriget användes ämnet även intravenöst för att behandla lunginflammation. Genom åren har väteperoxid studerats vid medicinska forskningsinstitutioner runt om i världen, bland annat Yale University, University of California-Los Angeles och Harvard University.
Väteperoxiderapi bygger enligt sina förespråkare på idén om att syresätta kroppen, det vill säga att tillföra mer syre till blodet. Doktor Otto Warburg, som belönades med Nobelpriset, lanserade teorin att sjukdomar – inklusive cancer – endast kan överleva i en syrefattig miljö. Genom att öka syrehalten i kroppen skulle man därmed skapa en miljö där sjukdomar inte kan frodas. Det är viktigt att notera att denna teori saknar stöd i modern vetenskaplig forskning.
Den typ av peroxid som används för detta ändamål är 35-procentig väteperoxid av så kallad livsmedelskvalitet ("food grade"). Den utspädda väteperoxid som säljs på apotek är inte avsedd för detta bruk och innehåller tillsatser som kan vara skadliga. Koncentrerad väteperoxid av livsmedelskvalitet hittas oftast online, men hanteras med stor försiktighet då koncentrat är frätande.
För att använda peroxid i badform späds först den 35-procentiga lösningen ner till en treprocentig lösning:
Börja med 0,5 liter och öka med ca 240 ml (8 ounces) per dag upp till högst 3,8 liter. När du nått den högsta dosen kan du successivt trappa ner tillbaka till 0,5 liter och därefter avsluta behandlingen, om du så önskar. Det rekommenderas att bada på morgonen eller eftermiddagen – inte på kvällen – eftersom behandlingen kan göra det svårt att somna.
Ett väteperoxidbad på 20–25 minuter gör att kroppen enligt metoden ska kunna absorbera peroxiden genom huden. Det varma vattnet slappnar av kroppen och öppnar porerna, vilket underlättar upptaget. När peroxiden tas upp i blodet ska den genom en kemisk reaktion avge en syremolekyl och omvandlas till vatten och fritt syre. Det fria syret binder sedan till de röda blodkropparna och transporteras ut i kroppen.
OBS: Det finns inget vetenskapligt bevis för att väteperoxidbotar cancer, och behandling med koncentrerad väteperoxid kan vara farlig. Rådfråga alltid läkare innan du provar alternativa behandlingsmetoder, och avbryt aldrig pågående cancerbehandling på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online