Regressionsterapi sågs länge mer som en rekvisita i filmer än som en legitim behandlingsform, men de senaste åren har synen på metoden förändrats. Människor väljer att genomgå regressionsterapi av många olika skäl, ofta för att belysa en obehaglig upplevelse som ligger begravd i det undermedvetna men som påverkar personen både mentalt och fysiskt.
Regressionsterapi skiljer sig från många andra former av terapi genom att den arbetar med det undermedvetna snarare än med fysiska symptom eller medvetna samtal. Grunddefinitionen kan verka komplex, men utgångspunkten är att sinnet minns varje upplevelse, även om den inte är tydlig för individen. Känslorna som ingår i dessa upplevelser är vad som utlöser fysiska reaktioner i kroppen.
Det finns tre populära inriktningar inom regressionsterapin:
Denna form handlar om att en person tagits över eller besutts av en annan ande – ett fenomen som känns igen inom de flesta kulturer världen över.
En strukturerad metod i sex steg som börjar med att identifiera den anslutna anden och avslutas med fortsatt uppföljande terapi för klienten.
Ett kliniskt angreppssätt där klienten leds av terapeuten för att lokalisera det ursprungliga traumat och separera, eller fragmentera, det från resten av medvetandet.
The International Board for Regression Therapy (IBRT) är ett oberoende certifierings- och examensorgan som bildades för att upprätta professionella standarder för regressionsterapeuter. Organet anger att orsaken till bildandet var områdets växande popularitet. Medlemskapet inleds med en ansökan och kompletterande handlingar, följt av ett skriftligt prov. Medlemmar uppmuntras även att lära sig organisationens etiska riktlinjer.
Regressionsterapins idéer kan spåras tillbaka till andra århundradet f.Kr. och den hinduiska läran om karma, där själen ansågs bära på intryck från tidigare liv. Begreppet som användes för återupplevande av tidigare liv var prati-prasava, vilket bokstavligen översätts till "återfödelse". Vissa principer inom yogaläran bygger på samma koncept när det gäller självrealisering.
Den vanligaste tekniken bland regressionsterapeuter är hypnos. Patienten försätts i ett hypnotiskt tillstånd så att terapeuten kan nå fram till patientens undermedvetna. Hypnosen kan ske på flera sätt – antingen genom en lång rad frågor eller genom att leda kroppen ner i ett undermedvetet tillstånd. Precis som regressionsterapin i stort betraktades även hypnosen länge med skepticism av den medicinska establishmenten, men acceptansen har successivt vuxit.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online