Kolonrengöring och laxerande medel är två sätt att tömma tarmen, men de skiljer sig markant åt i praktiken. Båda metoderna bör endast användas efter diskussion med en läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal.
Vid kolonrengöring spolas tjocktarmen med kranvatten, mineralvatten, kaffe eller andra substanser. Syftet är oftast att avlägsna så kallade gifter från matsmältningskanalen, även om vetenskapligt stöd för denna effekt saknas.
Laxerande medel kan tas oralt eller som rektala stolpiller för att underlätta tarmrörelser. Det finns flera olika typer: bulkmedel som gör avföringen mer voluminös, hyperosmotiska medel som gör avföringen lösare, smörjande medel, stimulerande medel samt avföringsmjukgörare. Laxerande medel är endast avsett för kortsiktigt bruk.
Laxerande medel finns att köpa receptfritt på apotek. Kolonrengöring kan teoretiskt utföras hemma, men det innebär betydande risker. Enligt Mayo Clinic rekommenderas att man istället anlitar en legitimerad och utbildad kolonterapeut.
Den största risken med både kolonrengöring och laxerande medel är vätskebrist, eftersom båda metoderna ökar vätskeförlusten från kroppen. Om du använder någon av dessa metoder bör du därför se till att dricka rikligt med vätska. Riskerna vid kolonrengöring omfattar dessutom tarmperforering och elektrolytrubbningar.
Personer med hjärt- eller njursjukdom löper förhöjd risk för elektrolytrubbningar vid både kolonrengöring och användning av laxerande medel. Detta beror på att vissa preparat innehåller natriumfosfat, vilket kan belasta hjärta och njurar ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online