Till skillnad från vad många tror handlar massage om mycket mer än att bara "gnida på huden" för en avslappnande effekt. Massageterapi har faktiskt en rad effekter på nästan alla system i kroppen – från huden och musklerna till hormonbalansen och immunförsvaret. Här går vi igenom hur massage påverkar kroppens olika system, samt vilka hälsotillstånd där du bör rådfråga en terapeut eller läkare innan behandling.
Massageterapi har en direkt inverkan på huden. Friktionen som uppstår vid massage höjer kroppstemperaturen och får blodkärlen att vidga sig, vilket gör att näringsrikt blod når hudytan. Massage stimulerar även talgkörtlarna och svettkörtlarna, vilket förbättrar hudens allmänna kondition och stödjer kroppens naturliga temperaturreglering.
Massage passar dock inte alla med hudbesvär. Om du lider av något av följande tillstånd bör du först prata med din terapeut om massage är lämpligt. I vissa fall är massage kontraindicerad, i andra kan behandlingen anpassas: akne, fotsvamp, blåsor, brännskador, sår, eksem, herpes, impetigo, löss, psoriasis, ringorm, rosacea, skabb och vårtor.
Många söker sig till massageterapi just för dess effekter på muskulaturen. De mest uppenbara fördelarna är lindring av muskelspänningar, minskad värk och trötthet samt ökad rörlighet. Eftersom vissa tekniker manuellt separerar muskelfibrerna kan även frekvensen och svårighetsgraden av muskelkramper minska. Personer som får regelbunden massage upplever ibland förbättrad motorik, och de med svaga muskler märker att ökad aktivitet i muskelspolarna får musklerna att kontrahera, vilket ger bättre muskeltonus. Skelettet påverkas genom ökad mineralretention och snabbare läkning av frakturer tack vare den förbättrade cirkulationen i blodkärlen kring brottstället.
Massage används som stöd vid behandling av många muskulära tillstånd, även om den ibland behöver anpassas: fibromyalgi, hypertrofi, muskeltrötthet och kramper, muskeldystrofi, skenbensinflammation, muskelbristningar, tendinit, hälsporre, artros och artrit, frakturer, kyfos, lordos, skolios, ligamentskador, käkledsbesvär (TMJ) och whiplash.
Även nervsystemet gynnas av massageterapi. Fördelarna inkluderar minskad stress och ångest samt djup avslappning. Personer som får massage regelbundet rapporterar ofta lägre smärtnivåer i vardagen – en effekt som beror på frisättningen av endorfiner. Det kan i sin tur göra det möjligt att minska doseringen och frekvensen av smärtstillande mediciner. Massage sänker betavågsaktiviteten i hjärnan och ökar både delta- och alfavågorna, vilket främjar avslappning och mer återhämtande sömn.
Flera neurologiska tillstånd kan lindras med regelbunden massageterapi: karpaltunnelsyndrom, multipel skleros (mellan skov), nervklämning, Bells paresi och cerebral pares, förlamning, ischias, thoracic outlet-syndrom samt övergående ischemisk attack (TIA).
Massage utlöser frisättningen av flera viktiga hormoner. Ökad dopaminhalt bidrar exempelvis till lägre nivåer av stress och depression, medan förhöjt serotonin och noradrenalin trigger avslappning. Dessutom hjälper massage till att sänka kortisolnivåerna i kroppen, vilket minskar stressen och stärker immunsystemets funktion.
Eftersom massage påverkar hormonbalansen är det viktigt att informera din massör om eventuella sjukdomar, eftersom du i vissa fall behöver medicinskt godkännande innan behandling. Det gäller bland annat akromegali, Cushings sjukdom, diabetes, hypertyreos, hypoglykemi och hypotyreoos.
Massageterapi har imponerande fördelar för cirkulationssystemet, inklusive lymfsystemet och immunförsvaret. Massage främjar lymfdräneringen, som normalt är beroende av kroppens egen rörelse. Svullnad vid lymfödem kan minska, vilket kan bidra till viktnedgång när kroppen slutar hålla kvar vätskor. Massage stimulerar även produktionen av lymfocyter i blodet, vilket förbättrar immunsystemets funktion.
Personer med följande tillstånd kan ha stor nytta av massage, men bör alltid diskutera detta med läkare och massör först: anemi, kärlkramp, hjärtsvikt, välkontrollerat högt blodtryck, migrän (mellan anfall), stroke (under rehabilitering), kroniskt trötthetssyndrom, lupus (mellan skov) och lymfödem.
Det finns även långsiktiga fördelar för andningsorganen. Regelbunden massage stärker andningsmusklerna, vilket ger en övergripande förbättring av lungfunktionen – till exempel lungornas vitala kapacitet, utandningsvolym och maximalt utandningsflöde. Massage främjar dessutom vätskeavgång från lungorna och minskar spänningar i struphuvudsområdet.
Följande andningsrelaterade tillstånd är kända för att kunna gynnas av massageterapi: apné, astma, bronkit, strupkatarr och bihåleinflammation.
Både matsmältningssystemet och urinvägssystemet kan må bra av massage. Vad gäller matsmältningen hjälper massage till att främja tjocktarmens funktion, lindra förstoppning och gaser samt stimulera hela matsmältningsprocessen. När det gäller urinvägarna kan massage öka urinproduktionen och samtidigt öka utskiljningen av metaboliska restprodukter, vilket renar kroppen.
Personer med följande tillstånd kan ha nytta av massage: anorexi och bulimi (tack vare den ångestreducerande effekten), förstoppning, divertikulos, hemorrojder, hepatit (efter den infektiösa fasen), fetma, magsår, gikt (efter den akuta fasen) och urininkontinens.
Sammantaget visar forskningen att massageterapi kan ge positiva effekter i princip hela kroppen igenom. Kom dock ihåg att massage inte ersätter medicinsk vård. Har du någon sjukdom, tar mediciner eller är gravid ska du alltid konsultera läkare eller legitimerad terapeut innan du påbörjar behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online