Diagnoser av ADHD ökar i USA, och störningen kan allvarligt försämra ett barns sociala utveckling och skolgång. Även det finns många läkemedel som kan kontrollera ADHD, kan en specialanpassad kost också göra skillnad.
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en av de vanligast diagnosticerade beteendestörningarna hos barn. Den kännetecknas av impulsivitet, hög distraherbarhet och överaktivitet. Många föräldrar till barn med ADHD beskriver sina barn som så aktiva att de verkar drivas av en motor. De flesta barn växer dock ifrån symptomen i takt med att de närmar sig vuxen ålder.
Det finns idag inget botemedel mot ADHD, men symptomen kan kontrolleras, oftast med hjälp av medicinering. Tyvärr kan biverkningarna av de läkemedel som vanligen används vara störande för barnets vardag. Vanliga biverkningar är dåsighet, viktnedgång, sömnproblem och oro eller ångest.
På grund av de obehagliga biverkningarna väljer många föräldrar att istället styra sitt barns ADHD genom en noggrant utvald kost. Konceptet togs fram av Dr. Benjamin Feingold i mitten av 1970-talet som ett sätt att påverka beteendestörningar.
ADHD-kosten innebär att man utesluter syntetiska färg- och aromämnen, konstgjorda sötningsmedel samt konserveringsmedlen BHA, BHT och TBHQ. I kostens inledande fas utesluts även acetylsalicylsyra (aspirin) och vissa salicylathaltiga livsmedel. För de flesta kan dessa sedan gradvis återinföras.
Enligt Dr. Feingold är den viktigaste delen av kosten att utesluta syntetiska färg- och aromämnen, eftersom han ansåg att de spelade en stor roll för ADHD-relaterade beteenden. Ett barn som följer kosten bör därför undvika livsmedel, tandkrämer och kosttillskott som innehåller dessa ämnen. Läs alltid ingredienslistor noga och undvik produkter med färgämnen som E102 (tartrazin), syntetiska aromämnen som vanillin samt sötningsmedel som aspartam och sukralos.
Om ditt barn inte reagerar på att dessa ämnen tas bort kan du gå ett steg längre. Många föräldrar upplever att uteslutande av vissa naturliga livsmedel har stor effekt på barnets beteende. Även om resultaten inte har bekräftats i vetenskapliga studier kan barnet ha en tidigare oupptäckt livsmedelskänslighet som påverkar beteendet. Följande livsmedel misstänks kunna öka risken för ADHD-liknande beteenden hos vissa barn:
De flesta av dessa livsmedel kan senare långsamt återinföras i kosten medan effekterna följs noggrant. Listan är inte fullständig, men den är en bra utgångspunkt om du överväger en elimineringsdiet vid ADHD.
Oavsett vilken metod du använder för att utesluta vissa ämnen är det klokt att föra en matdagbok där du detaljerat antecknar exakt vad ditt barn äter och hur hen mådde och betedde sig under dagen. På så vis blir det enklare att se samband mellan specifika livsmedel och specifika beteenden.
Innan du lägger ditt barn på någon form av diet bör du alltid rådfråga barnets läkare. Det är avgörande att barnet fortfarande får i sig tillräckligt med näring.
Trots att du kanske frestas att själv tolka ditt barns beteende som ADHD ska du aldrig göra detta antagande enbart utifrån symtom. Endast en kvalificerad psykiatrisk specialist eller annan behörig vårdgivare kan ställa diagnosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online