En probiotisk kultur är en grupp mikroorganismer som kan förbättra matsmältningssystemets funktion och effektivitet. När de intas som kosttillskott ökar probiotiska kulturer mängden nyttig tarmflora som naturligt förekommer i magsäcken och tjocktarmen. Medvetenheten om probiotiska kulturer har ökat avsevärt under det senaste decenniet, i takt med att forskningen kring probiotikas roll vid behandling av kroniska mag- och tarmsjukdomar har utvecklats.
Probiotiska kulturer undersöktes först vid Pasteurinstitutet av den berömde mikrobiologen Eli Metchnikoff mellan 1902 och 1914. Under sina experiment med fermenterade mjölkprodukter teoretiserade Metchnikoff att den syrliga egenskapen hos ämnen som surmjölk förbättrade matsmältningen genom att stabilisera magsäckens pH-värde. Ytterligare forskning visade dock att de positiva effekterna i stället orsakades av de naturliga bakteriekulturer som finns i mejeriprodukter. Termen "probiotika" myntades 1953 för att beskriva gruppen bakteriestammar som stödjer matsmältningsfunktionen, och sedan dess har över 20 stammar av probiotiska bakterier identifierats.
Probiotiska kulturer erbjuder många hälsofördelar vid regelbundet intag. Ett omedelbart resultat är en ökad frekvens och lättare tarmrörelser. Långsiktiga studier har dessutom visat på effekter som lägre kolesterol- och blodtrycksvärden samt ett förstärkt immunförsvar. Det finns även forskning som tyder på att regelbunden användning av probiotika kan lindra symtomen vid laktosintolerans, irritabel tarm (IBS) och kolit.
Biverkningar i samband med intag av probiotiska kulturer är i allmänhet inte allvarliga och tenderar att avta efter flera dagars regelbunden användning. Diarré, uppblåsthet, magkramper och gaser är de vanligaste biverkningarna. Dessa kan minimeras genom att gradvis öka den dagliga dosen av probiotiska kulturer under loppet av en vecka, så att kroppen hinner vänja sig vid tillskottet.
Även om probiotiska kulturer i allmänhet har visats vara säkra att inta, noterade en studie från 2008 en ökad dödlighet bland patienter som samtidigt led av akut pankreatit (bukspottkörtelinflammation). Uppföljningsstudier pågår för att undersöka sambandet närmare. Personer med allvarliga sjukdomar bör alltid rådfråga läkare innan de påbörjar behandling med probiotika.
Under de senaste åren har probiotiska kulturer inkluderats i en rad olika produkter, från kosttillskott till livsmedel. Kapslar som innehåller acidofilus, en probiotisk bakterie, finns tillgängliga som receptfria kosttillskott och används för att förstärka de befintliga bakteriekolonierna i tarmen. Många välkända yoghurtmärken, såsom Activia och Dannon, har dessutom lanserat produkter berikade med levande aktiva kulturer. När du väljer en probiotisk produkt är det klokt att kontrollera att den innehåller levande bakteriekulturer och att lagerhållningen sker på rätt sätt, eftersom många probiotiska stammar är känsliga för värme.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online