1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vuxen sömnapné: Typer, riskfaktorer, diagnostik och hantering

Sömnapné – återkommande andningspauser under sömn – drabbar ~1 miljard vuxna globalt. Majoriteten är odiagnostiserade. Att förstå typer, risker och behandlingsalternativ är avgörande för förebyggande av kardiovaskulära och neurokognitiva sekler.

Typer av sömnapné

  • Obstruktiv sömnapné (OSA) — ~80–90 %: Farynxkolaps under sömn p.g.a. muskelavslappning. Riskfaktorer: obesitas (BMI ≥30), stor hals (>43 cm män, >40 cm kvinnor), manligt kön, kraniofacial struktur (retrognati, högt gommen), ålder, alkohol/sedativa, rökning.
  • Central sömnapné (CSA): Ingen andningsinsats. Orsaker: hjärtsvikt (Cheyne-Stokes), stroke, opioider, neurodegenerativ sjukdom, hög höjd.
  • Blandad / Komplex sömnapné: Båda mekanismer; uppstår ofta vid CPAP-titrering (behandlingsutlöst CSA).
  • Positionell OSA: Händelser enbart/uteslutande i ryggläge (tyngdkraft förvärrar kolaps).
  • Läkemedelsutlöst: Opioider, sedativa, muskelavslappnande nedsätter drivkraft eller tonus.

Näsbidrag

Näsobstruktion (septumdeviation, polypper, kronisk rinit) → munandning → ökad farrynkollapsbarhet → sämre OSA. Naskirurgi eller medicinsk terapi kan förbättra CPAC-tolerans och minska AHI.

Diagnostik

  • Hemma sömnapnétest (HSAT): Validerad för måttlig-svår OSA hos patienter med hög pretest-sannolikhet. Mäter luftflöde, ansträngning, oxymetri. Inga EEG (inga sömnstadier).
  • In-lab Polysomnografi (PSG): Guldstandard. EEG, EOG, EMG, EKG, luftflöde, ansträngning, oxymetri, video. Krävs för CSA, komplex apné, komorbiditet, tvetydig HSAT.
  • Diagnostiska kriterier: AHI (Apné-Hypopné Index) ≥5 händelser/timme + symtom (sömnighet, snark, observerade apnéer) = OSA.

Hantering

  • CPAP (Continuous Positive Airway Pressure): Guldstandard. Håller luftväg öppen. Adhärenz >4h/natt, 70 % nätter = adekvat. Auto-CPAP (APAP) själv-titrerrar.
  • Munhållare (MAD): Mandibulär framflyttningsenhet. Effektiv för lindrig-måttlig OSA, CPAP-intoleranta. Tandläkaranpassning krävs.
  • Livsstil: Viktminskning (10 % → ~30 % AHI minskning), positionell terapi (undvik ryggläge), undvik alkohol/sedativa 3h för sov, rökningssläpp.
  • Kirurgi (vid CPAP-misslyckande):
    • Hypoglossusnervstimulering (Inspire) — utvalda BMI <32, AHI 15–65, <25 % centrala apnéer
    • Maxillomandibulär framflyttning (MMA) — guldstandard kirurgisk; >90 % framgång
    • UPPP, tonsillektomi, naskirurgi — selektiva fall

Konsekvenser av obehandlad apné

  • Hypertoni (resistent), arytmi (förmaksflimmer), stroke, hjärtsvikt
  • Kognitiv nedgång, demensrisk, depression
  • Trafikolycksrisk ↑ 2,5×
  • Metabol dysreglering, insulinresistens

Sömnapné är behandlingsbar. Diagnostik och adhärenz till terapi transformerar hälsotrajektorier.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online