Det puborektala slynget är en förtjockad del av muskeln levator ani som bildar en ögla runt ändtarmen. Strukturen spelar en avgörande roll för kontinensen: i vila håller den ändtarmen dragen mot bäckenbenet och skapar den så kallade anorektala vinkeln, vilket förhindrar ofrivilligt utflöde av avföring och tarmgaser. Vid tarmtömning slappnar slynget istället av så att ändtarmsinnehållet kan passera.
Slynget har även en viktig funktion under graviditet och förlossning, eftersom det bidrar till att stödja barnets huvud när det passerar genom bäckenbotten.
Det puborektala slynget fäster framtill vid bäckenbenet (pubis) och bakre vid svansbenet (kokcyx). Det innerveras av pudendusnerven (nervus pudendus) och består anatomiskt av tre delar:
Denna muskel löper från bäckenbenet till svansbenet. Den utgör huvudkomponenten i det puborektala slynget och står för större delen av dess styrka.
Denna muskel sträcker sig från tarmbensbenet (iliacum) till svansbenet. Den ligger lateralt om m. pubococcygeus och bidrar till att lyfta och stödja bäckenorganen samt stabilisera ändtarmen.
Denna muskel går från bäckenbenet bakom ändtarmen och bildar själva slingan runt rektum. Den ligger framför m. pubococcygeus och är den del som i första hand upprätthåller kontinensen genom att reglera anorektala vinkeln.
Det puborektala slynget är en central struktur i bäckenbotten med nyckelfunktioner både för kontinens och för barnafödande. Skador på området, exempelvis i samband med förlossningar eller med åldrandet, kan därför bidra till urin- eller fekal inkontinens, vilket gör kunskapen om denna anatomi kliniskt betydelsefull.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online