Kväve bär den kemiska symbolen N och är det sjunde grundämnet i periodiska systemet. Den engelske vetenskapsmannen John Mayow var den första som bevisade att luften inte består av rent syre, utan snarare är en blandning av flera olika gaser – varav en är kvävgas. Idag vet vi att kvävgas utgör cirka 78 procent av jordens atmosfär, vilket gör kväve till ett av de mest förekommande grundämnena i världen.
I sitt naturliga tillstånd, det vill säga vid normal temperatur och normalt tryck, förekommer kväve som en gas. Grundämnet har en atomvikt på 14 och en atomvolym på 17,3 kubikcentimeter per mol. Kväve klassificeras som ett icke-metalliskt grundämne.
Kvävgas har varken färg, lukt eller smak. Den kan dock vara farlig om den tränger in i blodet i form av bubblor, något som kan inträffa när deep-sea-dykare stiger upp för snabbt från stora djup – ett tillstånd som kallas tryckfallsjuka. Kvävgas räknas som en inert gas, vilket innebär att den i allmänhet inte reagerar med andra ämnen och element.
Ren kvävgas kostade i genomsnitt cirka 0,40 dollar per 100 gram år 2011. För att isolera kvävet används en process som kallas fraktionerad destillation, där kvävet separeras från luften. Eftersom atmosfären innehåller omkring fyra biljarder ton kväve är tillgången i praktiken obegränsad.
Kvävgas har många praktiska tillämpningar. När den lagras under mycket högt tryck bildas flytande kväve, som med sin extremt låga temperatur på cirka minus 196 grader Celsius används inom kyl- och kryoteknik. Kvävgas används även vid svetsning och vid oljeutvinning, och den är en nödvändig komponent i kväveoxid (NO).
Därtill används kväve för att framställa en rad olika sprängämnen, exempelvis TNT. Även biologiskt spelar kvävet en avgörande roll: människan är beroende av kvävets kretslopp mellan luft och jord, där det fungerar som ett viktigt näringsämne som gödslar växterna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online