För många människor som arbetar långa timmar i stressiga jobb och sedan kommer hem till familjelivets påfrestningar utan att någonsin få tillräckligt med sömn kan kroniskt trötthetssyndrom kännas som en beskrivning av vardagen. I verkligheten är dock kroniskt trötthetssyndrom en bestående sjukdom. Utöver tröttheten omfattar symtomen yrsel, illamående samt nedsatt koncentrations- och minnesförmåga. Forskare är fortfarande osäkra på vad som orsakar sjukdomen, även om många misstänker att ett virus ligger bakom.
Fördelarna med hydroterapi, eller "läkning med vatten", har utnyttjats i århundraden. Redan på 300-talet f.Kr. rekommenderade den grekiske läkaren Hippokrates bad i källvatten för dess terapeutiska effekter, och romarna är kända för att ha använt hydrotermal terapi, det vill säga "läkning med uppvärmt vatten", i sina gemensamma bad. Hydrotermal terapi (HT) är förstås lika effektiv idag. Metoden utnyttjar kroppens reaktioner på heta och kalla temperaturer, det tryck som vattnet utövar på kroppen och den lugnande känsla det ger. HT påverkar kroppen genom att stimulera nerverna i hudens yta. Nerverna överför i sin tur impulserna djupt in i kroppen, där de har flera effekter – bland annat stimulerar de immunförsvaret, blodcirkulationen, matsmältningen och hormonproduktionen samt lindrar smärta och stress.
Bastu och ångbad har mycket liknande effekter och är främst en fråga om personlig preferens, även om ett ångbad kan lindra luftvägsbesvär mer effektivt än en bastu. De goda effekterna av 15–20 minuter i bastu eller ångbad inkluderar ökad blodcirkulation, ökad avgiftning av kroppen och ett förbättrat näringsupptag i huden.
Syftet med ett sittbad är att öka blodflödet till buk- och bäckenregionerna samt till anklar och fötter. Sittbad kan ges med varmt eller kallt vatten, eller genom att växla mellan varmt och kallt vatten.
Fyll badkaret med tillräckligt mycket vatten för att täcka höfter och nedre delen av buken. Vid ett varmt sittbad bör temperaturen ligga runt 43 °C (110 °F) för optimal effekt. Du kan ligga i vattnet i upp till trettio minuter. En snabb kall dusch direkt efteråt förstärker effekten ytterligare.
Tar du ett kallt sittbad fyller du badkaret med iskallt vatten och försöker stanna i vattnet i minst 30 sekunder men högst en minut innan du torkar dig.
Du kan också använda växelvis varma och kalla bad. I så fall behöver du två kar – ett fyllt med varmt vatten (cirka 43 °C) och ett andra med iskallt vatten. Börja med det varma badet och stanna i vattnet i 3–4 minuter, växla sedan till det kalla sittbadet i 30–60 sekunder. Du kan upprepa denna cykel upp till 3–4 gånger.
Blötlägg ett tyg i en varm örtinfusion och lägg det sedan runt det område som ska behandlas, exempelvis lår, arm eller ankel. Omslaget får inte sitta så hårt att det klämmer åt. Det fuktiga tyget lindas därefter vanligtvis in i en torr linnehandduk, och personen som får behandlingen lindas in i en filt och får vila i 30–40 minuter. Är syftet specifikt att framkalla svettning kan omslaget sitta kvar i 2–3 timmar.
Konsultera alltid din läkare innan du påbörjar hydroterapi, särskilt om du har hjärt- eller kärlsjukdomar, diabetes, är gravid eller känner dig osäker. Hydroterapi kan vara ett värdefullt komplement, men det ersätter inte medicinsk behandling av kroniskt trötthetssyndrom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online