Inspiration (inandning) och andning är två nära besläktade men olika fysiologiska processer som förekommer hos levande organismer, särskilt människor och djur. Tillsammans utgör de grunden för kroppens syreförsörjning och för att avlägsna koldioxid.
Inspiration, ofta kallad inandning, är den process då luft förs in i lungorna. Det är en aktiv process som kräver att specifika muskler drar ihop sig, främst mellangärdet (diafragman) och interkostalmusklerna mellan revbenen.
Under inspirationen händer följande:
Mellangärdet drar ihop sig och rör sig nedåt, vilket utvidgar bröstkorgen.
Intercostalmusklerna mellan revbenen drar också ihop sig och lyfter revbenskorgen uppåt och utåt, vilket ytterligare ökar bröstkorgens volym.
I takt med att bröstkorgen expanderar sjunker trycket inne i lungorna och blir lägre än det atmosfäriska trycket utanför kroppen.
Denna tryckskillnad gör att luft strömmar in i lungorna via näsan eller munnen och vidare genom luftvägarna (luftstrupen, bronkerna och bronkiolerna) tills trycket i lungorna har utjämnats med det atmosfäriska trycket.
Andning (respiration) är ett bredare begrepp som omfattar flera processer för gasutbyte mellan kroppen och den yttre miljön. Den kan delas in i två huvudkomponenter: yttre andning och inre andning.
Den yttre andningen sker i lungorna och innebär ett utbyte av syre och koldioxid mellan luften och blodet.
Vid inandning diffunderar syre från den inandade luften över alveolernas tunna väggar (de små luftsäckarna i lungorna) ut i kapillärerna som omger dem.
Samtidigt diffunderar koldioxid, en avfallsprodukt från ämnesomsättningen, från kapillärerna till alveolerna.
Det syrerika blodet transporteras därefter via cirkulationssystemet ut till kroppens alla vävnader, medan koldioxiden förs tillbaka till lungorna för att andas ut.
Den inre andningen, även kallad cellandning, äger rum inne i kroppens celler.
Här används syret för att bryta ner glukos (ett sockerämne som fås från födan) och därigenom frigöra energi i form av ATP (adenosintrifosfat), cellernas främsta energivaluta.
Under cellandningen förbrukas syre och koldioxid bildas som en avfallsprodukt.
Den ATP som produceras ger den energi som behövs för cellernas olika processer och aktiviteter.
Andningen är en kontinuerlig och livsviktig process som säkerställer en konstant tillförsel av syre till kroppens vävnader, samtidigt som koldioxid effektivt avlägsnas. Den noggranna samordningen mellan in- och utandning möjliggör det regelbundna gasutbyte som håller oss vid liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online