Kiselalger är mikroskopiska, encelliga växtliknande organismer som trivs både i sötvatten och i saltvatten. Kiselgur, även kallad diatoméjord, består av fossiliserade skal från dessa kiselalger. Avlagringarna kan även hamna på torra landområden, till exempel genom översvämningar när vatten från naturliga källor når närliggande mark. Kiselgur består till största delen av kiseldioxid (silika), och det antas att detta kisel kan ha gynnsamma effekter på människors hälsa när det konsumeras.
Kiselgur har visat sig användbar inom många olika områden, bland annat industri, jordbruk och medicin. Den kiselgur som används i industriella och jordbrukssammanhang är dock inte densamma som den som kan användas som livsmedel eller medicin. Människor och djur kan endast använda kiselgur av så kallad livsmedelskvalitet (food grade), som framställs från sötvattenskiselalger. Livsmedelsklassad kiselgur kallas även fossilt skalmjöl. Den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA erkänner livsmedelsklassad kiselgur som säker.
Det antas att kiseldioxid spelar en viktig roll i många av kroppens funktioner och att den har ett direkt samband med upptaget av mineraler. I genomsnitt innehåller människokroppen cirka sju gram kiseldioxid.
Kiselgur har prövats vid många olika kliniska tillstånd för att gynna patienters hälsa, men även för att bibehålla hälsan hos friska individer. Fossilt skalmjöl anses kunna eliminera parasiter, reglera tarmrörelser, lindra förstoppning, motverka diarré, lindra artrit, avlägsna tungmetaller från blodet samt sänka kolesterolnivåerna. Det hävdas också att regelbunden användning kan stärka ben, tänder, hud, hår och naglar.
I en studie som genomfördes i Österrike av Wachter H och hans kollegor undersöktes kiselgurens kolesterolsänkande verkan hos personer med förhöjda blodfettvärden. Resultaten visade att kiselguren hade en gynnsam effekt: nivåerna av det onda kolesterolet (LDL-kolesterol) och triglyceriderna sjönk, samtidigt som det goda kolesterolet (HDL) ökade efter fyra veckors användning.
Detta är dock den enda studie som återfinns i litteraturen som beskriver kiselgurens gynnsamma effekter. Forskarna rekommenderade därför att ytterligare studier skulle genomföras på ett stort antal patienter, med korrekt metodik, för att kunna fastställa exakta förändringar i kolesterolvärdena samt för att noggrant utreda både nytta och säkerhet vid långvarig konsumtion.
Den kiselgur som inte är av typen fossilt skalmjöl kan vara skadlig för både människor och djur om den intas. Det är därför viktigt att alltid välja produkter som är klassade som livsmedelskvalitet och att rådfråga läkare innan kiselgur används som kosttillskott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online