Mer än 40 procent av alla receptbelagda läkemedel innehåller ingredienser som härstammar från växter. Samma verksamma ämnen kan ofta erhållas direkt från växten själv – i form av örttillskott, teer, botaniska produkter och nutraceutika – vilket innebär att de potentiella hälsofördelarna kan nås utan traditionella läkemedel.
Användningen av växter i medicinskt syfte går flera tusen år tillbaka i tiden. Enligt National Park Service använder idag över 60 miljoner amerikaner växtbaserade botemedel, allt fler läkare skriver ut växtbaserade preparat och vissa försäkringsbolag täcker även alternativa terapier som kan omfatta örtläkemedel. Örter som baldrian, echinacea, gulrot (goldenseal) och ginkgo har blivit vanliga ingredienser i populära hälsoprodukter – allt från teer till förkylningspreparat.
Historien om växtmedicin i Nordamerika sträcker sig hundratals, ja tusentals år bakåt i tiden – långt innan Columbus ankomst. Ursprungsbefolkningarna förde då vidare kunskap om nästan 3 000 inhemska växter från generation till generation. Cherokeeerna använde exempelvis blodrot (Sanguinaria canadensis) för att lindra hosta, blå kohosh mot tandvärk och svart kohosh som urindrivande medel.
Även i gamla civilisationer spelade medicinalväxter en central roll. Handelsdokument visar att Babylon och Egypten bedrev handel med myrra i medicinskt syfte redan omkring 3000 f.Kr. Beryktade grekiska, romerska och arabiska läkare dokumenterade användningen av växtmediciner, liksom tidiga kinesiska skrifter och Indiens heliga hinduiska verser.
De första antiseptiska medlen och febernedsättande preparaten kom alla från växtriket. Salicylsyra, den verksamma substansen i aspirin, finns naturligt i videbark. Den ursprungliga källan till den aktiva ingrediensen i cytostatikan Taxol, som används för att krympa cancertumörer, är idegranen längs Stillahavskusten.
Växtfysiologen Stephen O. Duke vid USDA Agricultural Research Services har studerat enårig malört (Artemisia annua) som ett potentiellt skydd mot malaria – en växt som dessutom ligger till grund för den moderna malariamedicinen artemisinin. Duke har även undersökt johannesörtens effekt vid depression.
Hälsokostbutiker och andra återförsäljare av näringsprodukter erbjuder idag mer än 175 olika nordamerikanska växter för medicinskt bruk på den receptfria marknaden, vilket motsvarar en omsättning på över tre miljarder dollar. Trots detta är kunskapen fortfarande begränsad: endast 2 procent av de uppskattade 250 000 växtarterna i världen har undersökts med avseende på potentiella medicinska egenskaper.
De flesta medicinalväxter som säljs på marknaden skördas fortfarande i vilt tillstånd, eftersom kommersiella odlingssystem ännu inte har utvecklats i större skala.
Det saknas fortfarande tillräckligt många kliniska studier för att kunna rekommendera växtmediciner som primär medicinsk behandling. Kontakta alltid en läkare vid hälsoproblem och diskutera ditt intresse för växtbaserade läkemedel innan du påbörjar någon behandling – det säkerställer både din säkerhet och behandlingens effektivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online