
Maskrosen växer vilt i trädgårdar, gräsmattor och ängar över stora delar av världen. Trots att den ofta betraktas som ett besvärligt ogräs – och att många herbicider särskilt riktar sig mot just denna växt – har maskrosen faktiskt en lång och dokumenterad historia som läkeväxt. Dess latinska namn, Taraxacum officinale, betyder bokstavligen "det officiella botemedlet mot åkommor", vilket Gaea och Shandor Weiss påpekar i boken Growing and Using the Healing Herbs.
Ett maskrostillskott tillverkas vanligtvis av torkade och malda rötter samt blad från växten. Nedan går vi igenom de mest kända användningsområdena och vad forskningen hittills visat.
För många herbalister är leverstödet det första som kommer att tänka på när maskrosen nämns. Växten sägs hjälpa till att rensa blockeringar i levern och stödja kroppens naturliga avgiftning. En studie publicerad i Journal of Ethnopharmacology den 9 augusti 2010 bekräftade maskrosens hälsofördelar som leverstöd och dess förmåga att främja regenereringen av leverceller i försök utförda på möss.
Dr. Daniel Mowrey, chef för Mountainwest Institute of Herbal Medicine, rekommenderar maskros som en av de bästa örtarna vid leverdysfunktion. Han redogör för att maskrosen använts länge för att behandla gulsot, hepatit och andra leverrelaterade problem. Maskros används även vid havandskrämpan preeklampsi, som belastar levern och orsakar ödem, förhöjt blodtryck samt protein i urinen.
Dessutom innehåller maskros både pektin och C-vitamin, vilket gör den effektiv för att sänka kolesterolet. En studie i The International Journal of Molecular Sciences från den 6 januari 2010 visade att växtens antioxidativa egenskaper förbättrade lipidvärdena och potentiellt kunde minska risken för skador orsakade av ateroskleros.
Maskros är rikt på kalium, kalcium och magnesium. Kombinationen av dessa mineraler kan bidra till att sänka blodtrycket och därmed minska risken för stroke. Ytterligare forskning krävs dock för att fastställa maskrosens exakta värde som komplementär behandling vid högt blodtryck.
Maskros hjälper kroppen att bli av med överskottsvätska, särskilt den vätska som samlats utanför cirkulationssystemet och fastnat mellan cellväggarna. Enligt PDR for Herbal Medicine kan maskrosen förbättra njur- och blåsfunktion samt minska bildningen av njursten. Det höga kaliuminnehållet hjälper också till att balansera kroppens elektrolytnivåer – något som annars kan störas av vätskedrivande läkemedel som saknar kalium.
Värt att notera är att tyska Commission E, den officiella myndigheten för växtbaserade läkemedel i Tyskland, godkänt maskros för behandling av urinvägsinfektioner.
Enligt Gaea och Shandor Weiss används maskros inom europeisk växtmedicin för att behandla diabetes. Växten innehåller inulin, en sockerart som inte kräver att bukspottskörteln producerar insulin. Extrakt framställda av maskrosblad och -rötter kan bidra till att sänka blodsockernivån och kan därför vara till nytta för personer med diabetes eller hypoglykemi.
PDR for Herbal Medicines rapporterar att tyska Commission E godkänt maskros för behandling av gallblåsedysfunktion. En studie publicerad i utgåvan april–juni 2010 av The International Journal of Immunopathology and Pharmacology visade att maskros är en av flera örter som kan hjälpa till att förbättra gallblåsans funktion och minska dess besvär.
Maskrosen är mycket mer än ett vanligt ogräs. Som kosttillskott erbjuder den potentiella fördelar för lever, hjärt-kärlsystem, njurar, blodsockerbalans och gallblåsa. Som alltid bör du rådfråga läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du påbörjar behandling med växtbaserade preparat, särskilt om du tar regelbundna mediciner eller har underliggande hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online