
Thailand, beläget i Sydostasien, har ett tropiskt klimat som möjliggör en frodig odling av växter och örter. Många av de medicinalörter som är populära i omgivande asiatiska länder har påverkat vad som idag betraktas som thailändska medicinalväxter, och de flesta har haft dokumenterade hälsofördelar genom historien. Thailändska medicinalväxter kan användas i många former – exempelvis som lokal behandling på huden, eller torkade och malda för att blandas i mat eller te.
Betelväxten, som ursprungligen kommer från centrala och östra Malaysia, odlas för sina hjärtformade blad som främst används för sina antiinflammatoriska och svampdödande medicinska egenskaper. Bladen kan även användas mot gaser i magen samt som afrodisiakum. Tillsammans med vitaminer och mineraler innehåller betelbladet en eterisk olja som kallas chavicol, vilken fungerar som ett kraftfullt antiseptiskt medel.
Betelblad kan blötläggas i vätska och sedan intas eller appliceras på huden för att lindra vanliga besvär som huvudvärk, andningsproblem, förstoppning och bölder, eller användas som antiseptikum på ytliga öppna sår. När betelblad tuggas tillsammans med betelnötter hjälper det till att fräscha upp andedräkten och verkar som ett milt sexuellt stimulerande medel. Det bör dock noteras att frekvent tuggning av betelblad kan öka risken för cancer i tunga och kinder.
Gurkmeja är en ört som odlas från roten av växten Curcuma longa. Den har en intensivt gulorange färg och en pepprig och besk smak, vilket gör den till en vanlig ingrediens i rätter som curry. Örten har länge använts, framför allt i Kina och Indien, som antiinflammatoriskt medel, krydda, färgämne och läkande botemedel, och är en utmärkt källa till mangan, järn och vitamin B6.
Gurkmeja har en rad hälsofördelar när den intas, bland annat används den för att behandla flatulens, blödningar, gulsot, tandvärk, kolik, blåmärken och bröstsmärta. Studier har visat att gurkmeja kan lindra reumatoid artrit, bidra till att förebygga eller stoppa bildningen av cancer, ge lindring vid cystisk fibros samt hjälpa till att förebygga sjukdomar.
Rosellaväxten odlas i många länder runt om i världen och används mest populärt för att tillverka sirap och örtte. Den enda del av växten som kan konsumeras är blommans hölsterblad, vilket kan användas i livsmedel som sallad eller godis. Rosella innehåller stora mängder C-vitamin, B1 och B2, kalcium, magnesium och omega-3, och verkar som ett antiseptiskt och antiinflammatoriskt medel. Den kan också hjälpa vid högt blodtryck och hjärtsjukdom samt främja ett jämnt blodflöde.
Som ört kan rosellans hölsterblad torkas och intas, eller pressas i vatten för att frigöra dess näringsämnen. Alternativt tillagas den i maträtter, vilket dock kan minska dess näringsvärde.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online