Människor har utnyttjat de medicinska egenskaperna hos geléet och bladets innerhinna från aloe vera-växten i tusentals år. Redan i det forntida Egypten avbildades växten på stenristningar och den ingick som gåva i faraonernas gravar. Trots sin långa historia som naturmedel är aloe vera dock ineffektiv – eller till och med skadlig – som behandling för vissa tillstånd. Här går vi igenom vad forskningen faktiskt säger om växtens användningsområden, biverkningar och risker.
Aloe vera kan hjälpa till att läka och lindra smärtan i samband med mindre brännskador och sår. Enligt Medline Plus kan växten även vara effektiv mot psoriasis vulgaris och seborroiskt eksem, även om mer forskning behövs för att fastställa hur stor effekten är.
Vissa personer intar den gula saften från bladets innerhinna just för dess laxerande egenskaper. Enligt Medline Plus krävs dock mer forskning för att fastställa säkra doser och för att kunna jämföra aloe vera med andra laxermedel på marknaden.
Aloe vera har också använts som behandling vid allvarliga tillstånd som cancer, diabetes, hiv och ulcerös kolit. Det vetenskapliga underlaget för dessa användningsområden är dock oklart, enligt Medline Plus. Vad gäller mukosit (slemhinneinflammation), strålningsdermatit och trycksår finns det till och med viss vetenskaplig evidens som talar emot att aloe skulle vara verksamt.
Att använda aloe-gelé som hudsalva orsakar vanligtvis inga biverkningar. Om aloe däremot intas via munnen kan det ge upphov till magkramper, illamående, kräkningar och diarré. Personer som upplever kraftiga besvär efter intag bör avbryta användningen och kontakta vården.
Berätta alltid för din läkare om du använder någon form av komplementär medicin, exempelvis aloe vera-produkter. Detta är extra viktigt eftersom naturläkemedel kan interagera med ordinerade läkemedel eller påverka resultatet av pågående behandlingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online