1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så minskar du kortisolproduktionen i kroppen

Stress och binjurebarkens roll

Stressen i det moderna livet kan överbelasta binjurarna. Binjurarna är utformade för att frisätta adrenalin i blodet vid fysisk fara – den så kallade "kamp eller flykt"-reaktionen – men de kan inte skilja på om en snabb andning, ökad puls och förhöjd andningsfrekvens orsakas av en verklig fara eller av en arg arbetskollega.

Vad är kortisol?

Kortisol och andra kortikosteroider förekommer naturligt i kroppen. Kortisolnivåerna stiger när hypofysen signalerar frisättning av ACTH, adrenokortikotropt hormon. Förhöjda kortisolvärden kan tyda på problem med binjurarna eller hypofysen.

Det här behöver du

  • Läkarundersökning hos din läkare
  • Kortisoltest, om det behövs
  • Stressreducerande metoder
  • Förändringar i kosten
  • Vitamin- och örttillskott, om det behövs

Instruktioner

1. Diagnos och behandling av förhöjt kortisol

Stress, depression, skador och tung fysisk aktivitet kan öka kortisolnivåerna. En fysisk undersökning hos din läkare eller naturmedicinska läkare fastställer ditt allmänna hälsotillstånd. Läkaren mäter vitala parametrar och registrerar vikt, längd och hjärtfrekvens. Följande utvärderas:

  • Viktutveckling: Har du gått upp markant i vikt sedan din senaste hälsokontroll – mer än 5 procent över ditt senaste viktvärde – kommer läkaren att fråga vilka livsstilsförändringar som kan ha orsakat viktökningen och ge råd om viktkontroll.
  • Fysisk undersökning och blodprover: En fullständig blodanalys kontrollerar proteiner, blodfetter, blodsocker och hormonnivåer. Höga blodfetter, så kallade triglycerider, kan tyda på förhöjda kortisolnivåer.

Kroppen frisätter mer kortisol under graviditet, vid övervikt, läkemedelsanvändning, hypertyreos, känslomässig stress, skada, sjukdom och tungt fysiskt arbete. Din läkare tar hänsyn till dessa faktorer vid undersökningen.

Diabetes påverkar också kortisolnivåerna och ämnesomsättningen. Om förhöjt blodglukos och andra symtom förekommer, exempelvis viktminskning eller viktuppgång, suddig syn eller ökad törst, kommer läkaren att rådgöra med dig och behandla det underliggande tillståndet. Träning, kostförändringar samt metoder för att mäta och justera insulinnivåerna rekommenderas för att kontrollera högt blodsocker.

Förhöjda kortisolnivåer gör att läkaren testar för eventuell binjure- eller hypofyssjukdom.

2. Ytterligare tester och behandlingsplan

"Utmattning" orsakad av livets stress kan ofta lindras med vila och återhämtning. Ytterligare tester för att fastställa orsakerna till förhöjt kortisol hjälper din läkare att ta fram en behandlingsplan.

  • Konstant stress på jobbet kan leda till "utbrändhet". Läkaren kan rekommendera omstrukturering av arbetstider eller till och med jobbbyte, samt regelbundna perioder av vila och avslappning. En bättre kost rekommenderas alltid, eftersom starkt raffinerade, friterade och processade livsmedel skapar nutritionell stress.
  • Läkaren granskar även alla mediciner du tar. Exempelvis påverkar p-piller, andra hormoner eller kortisonpreparat kortisolnivåerna. Vissa vätskedrivande läkemedel, som spironolaktonpreparat (Aldactone med flera), påverkar också kortisolnivåerna.
  • Läkaren förklarar om dina kortisolnivåer endast är förhöjda eller om de utgör ett allvarligt problem. Cushings sjukdom, ett allvarligt tillstånd, orsakar ovanlig fettansamling på ryggen, rundare ansikte, trötthet, högt blodtryck och förhöjt blodsocker. Behandlingen kan omfatta mediciner, strålbehandling och kirurgi.
  • Hypofystumörer kan också orsaka kraftigt förhöjda kortisolnivåer. Behandling av tumörer kräver mediciner, kirurgi och/eller strålterapi.

3. Livsstilsförändringar och kost

Läkare bedömer att de flesta med förhöjt kortisol inte är svårt sjuka. Livsstilsförändringar som motion, näringstillskott – om nivåerna av vitaminer och omega-3-fetter är för låga – samt en bättre kosthållning hjälper många att reglera höga kortisolnivåer.

C-vitamin, naturliga sojaprodukter och sojabaserade fosfolipider – 100 till 200 mg per dag – fet fisk eller omega-3-tillskott, samt svart och grönt te har i kliniska studier visats kunna sänka kortisolnivåerna.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online