
Stressen i det moderna livet kan överbelasta binjurarna. Binjurarna är utformade för att frisätta adrenalin i blodet vid fysisk fara – den så kallade "kamp eller flykt"-reaktionen – men de kan inte skilja på om en snabb andning, ökad puls och förhöjd andningsfrekvens orsakas av en verklig fara eller av en arg arbetskollega.
Kortisol och andra kortikosteroider förekommer naturligt i kroppen. Kortisolnivåerna stiger när hypofysen signalerar frisättning av ACTH, adrenokortikotropt hormon. Förhöjda kortisolvärden kan tyda på problem med binjurarna eller hypofysen.
Stress, depression, skador och tung fysisk aktivitet kan öka kortisolnivåerna. En fysisk undersökning hos din läkare eller naturmedicinska läkare fastställer ditt allmänna hälsotillstånd. Läkaren mäter vitala parametrar och registrerar vikt, längd och hjärtfrekvens. Följande utvärderas:
Kroppen frisätter mer kortisol under graviditet, vid övervikt, läkemedelsanvändning, hypertyreos, känslomässig stress, skada, sjukdom och tungt fysiskt arbete. Din läkare tar hänsyn till dessa faktorer vid undersökningen.
Diabetes påverkar också kortisolnivåerna och ämnesomsättningen. Om förhöjt blodglukos och andra symtom förekommer, exempelvis viktminskning eller viktuppgång, suddig syn eller ökad törst, kommer läkaren att rådgöra med dig och behandla det underliggande tillståndet. Träning, kostförändringar samt metoder för att mäta och justera insulinnivåerna rekommenderas för att kontrollera högt blodsocker.
Förhöjda kortisolnivåer gör att läkaren testar för eventuell binjure- eller hypofyssjukdom.
"Utmattning" orsakad av livets stress kan ofta lindras med vila och återhämtning. Ytterligare tester för att fastställa orsakerna till förhöjt kortisol hjälper din läkare att ta fram en behandlingsplan.
Läkare bedömer att de flesta med förhöjt kortisol inte är svårt sjuka. Livsstilsförändringar som motion, näringstillskott – om nivåerna av vitaminer och omega-3-fetter är för låga – samt en bättre kosthållning hjälper många att reglera höga kortisolnivåer.
C-vitamin, naturliga sojaprodukter och sojabaserade fosfolipider – 100 till 200 mg per dag – fet fisk eller omega-3-tillskott, samt svart och grönt te har i kliniska studier visats kunna sänka kortisolnivåerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online