En minskad aptit kan bero på medicinska behandlingar, förändrad smakupplevelse, känsla av mättnad eller matsmältningsbesvär som illamående och förstoppning, enligt Indiana University. Tillståndet är vanligt vid degenerativa sjukdomar som cancer. Aptitlöshet drabbar även äldre och kan orsakas av sjukdom, depression och tandvärk, enligt Oklahoma State University.
Aptitförlust är ett allvarligt hälsoproblem som kan leda till undernäring och viktförlust. Växtbaserade aptitretande medel kan vara till hjälp, men rådfråga alltid din läkare innan du börjar använda dessa örter, särskilt om du tar andra läkemedel.
Enligt University of Maryland Medical Center fungerar maskrosblad som ett naturligt aptitretande medel. Maskros lindrar matsmältningsbesvär som förstoppning och känsla av mättnad – två vanliga orsaker till nedsatt aptit. Växten kan även bidra till att återställa gallblåsans och leverns funktion, vilket ytterligare gynnar matsmältningen.
Maskrosen är särskilt värdefull eftersom den samtidigt tillför vitaminer och mineraler som ofta saknas hos personer med aptitlöshet. Maskrosblad kan drickas som te tre gånger om dagen eller tas i form av ett standardiserat extrakt på 500 mg.
Djävulsklo har använts i Sydafrika och på Madagaskar i flera tusen år. Växten fungerar inte bara som aptitretare utan minskar även inflammation och smärta. Svårhanterlig smärta kan i sig bidra till aptitlöshet, enligt Indiana University.
Liksom maskros förbättrar djävulsklo matsmältningen och kan tas som ett tonic. Örten finns som kapslar, tabletter eller te. Den vanliga vuxendosen är upp till 250 mg tre gånger dagligen.
Benediktinerört är både aptitretande och ett tonikum för matsmältningen. Örtens fördelar erhålls bäst när den dricks, oftast bryggd som te och intagen tre gånger per dag.
Även om mer forskning behövs kan benediktinerört möjligen även stödja vid cancerbehandling och inflammatoriska besvär. Örten rekommenderas dock inte under graviditet eller amning och bör undvikas av personer med magsår eller besvär kopplade till hög magsyra, enligt National Institutes of Health.
Ginseng har traditionellt använts som aptitretande medel. Studier tyder på att ginseng under kemoterapi kan hjälpa patienter att gå upp i vikt. Utöver sina aptitstimulerande effekter rapporterar National Institutes of Health att det finns goda vetenskapliga belägg för att ginseng stärker immunförsvarets funktion.
Upp till 200 mg ginseng kan tas i kapselform en till två gånger dagligen. Ett vanligt upplägg är att ta ginseng i tre veckor, följt av ett till två veckors uppehåll, innan dosen återupptas.
Även om mer forskning behövs har gurkmeja använts för att stimulera aptiten, enligt National Institutes of Health. Traditionellt har kryddan använts mot både akuta och kroniska matsmältningsproblem. Vuxna kan ta 450 mg dagligen.
Försiktighet bör iakttas, eftersom höga doser under lång tid kan irritera magslemhinnan. Gurkmeja kan dessutom påverka blodets koagulering och bör användas under läkares överinseende av patienter med blodsockersjukdomar eller blödningsrisk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online